Sveriges flagga har en lång, fin tradition. Den har varit en symbol för fosterlandet ända sedan 1400-talet. Visst känner vi stolthet när den blå-gula flaggan går i topp under stora internationella idrottstävlingar, när vi uppvaktar nära och kära och när vi hyllar den vackra svenska sommaren.
Vi flaggar många gånger under året. Ofta har flaggan och flaggstången en djupare innebörd än att vara en symbol för vårt land.
Allmänna flaggråd
Flaggans längd bör vara en fjärdedel av stångens längd.
Nya flaggor bör första gången hissas i lugnt väder så att sömmarna får stabiliseras
Flaggan bör ej vidröra marken vid hissande eller halning.
Flaggan ska alltid vara hel och ren.
En våt eller fuktig flagga måste få torka innan den viks ihop.
Det är förbjudet att skriva eller klistra på något på en nationsflagga.
Mindre flaggor med väggfäste kan hänga upp dygnet runt.
På en ihopvikt flagga ska det gula korset inte synas.
En urblekt eller sliten flagga får ej användas till något annat ändamål mer än flaggning.
Flaggan bör inte hänga ute under natten.
1 mars–31 oktober, flaggan hissas 08.00 och halas vid solens nedgång, dock senast 21.00.
1 november–29 februari, flaggan hissas 09.00 och halas vid solens nedgång, dock senast 21.00.
Våra flaggdagar
1 januari, nyårsdagen
28 januari, HM Konungens namnsdag
12 mars, HKH Kronprinsessans namnsdag
11 april, påskdagen
30 april, HM Konungens födelsedag
1 maj, första maj
30 maj, pingstdagen
6 juni, Svenska flaggans dag
26 juni, midsommardagen
14 juli, HKH Kronprinsessans födelsedag
8 augusti, HM Drottningens namnsdag
24 oktober, FN-dagen
6 november, Gustav Adolfsdagen
10 december, Nobeldagen
23 december, HM Drottningens födelsedag
25 december, juldagen
Hissande och halande vid dödsfall
Flaggning sker på halvstång under döds- och begravningsdagarna. Hissa först flaggan i topp och hala därefter ned en tredjedel av stångens längd. Efter jordfästning hissas flaggan i topp innan den omedelbart halas alternativ halas flaggan på samma sätt vid solens nedgång, dock senast kl 21.00.