A

Allmänna bestämmelser Till toppen av sidan

Gäller entreprenadavtal inom byggbranschen. AB är samordnad med AF såtillvida att om en rubrik i AF är åberopad så gäller AB i sin helhet. Senaste upplagan är AB92. I vissa specialfall finns kompletterande bestämmelser, ex ABT för totalentreprenader, ABM för leveranser av byggmaterial, ABS för småhusentreprenader och ABK för upphandling av konsulter. Absorption Bindning mellan två material där det ena materialet (oftast gas eller vätska) upptas och fördelas inuti det andra.

Absorption Till toppen av sidan

Bindning mellan två material där det ena materialet (oftast gas eller vätska) upptas och fördelas inuti det andra. Process genom vilken ljudenergi minskas genom energiupptagning hos ett ämne.

Accept Till toppen av sidan

Svaret på ett anbud. Ren. Då accepten överensstämmer (exakt) med anbudet är ett avtal slutet mellan parterna. Oren Uppkommer om accepten på någon punkt avviker från anbudet. Oren accept gäller som nytt anbud. Den första anbudsgivaren får därmed ta ställning till om han kan acceptera detta nya anbud. Om han inte vill acceptera detta nya anbud kan i sin tur han ge en oren accept (dvs nytt anbud). Denna procedur pågår ända tills anbud och accept exakt överensstämmer med varandra och därmed ett avtal uppkommer.

Ackord Till toppen av sidan

Löneform som utgår från arbetsprestation. Rakt.Ersättning direkt proportionell mot prestation. Premieackord.En normprestation bestäms (dvs den prestation som man anser vara den rimliga att kräva under en viss arbetstid). Skulle arbetaren prestera mer utgår större ersättning och motsatt förhållande ger mindre ersättning. Vanligtvis finns dock en fast lönedel så att en viss minimilön alltid utgår. Gemensamt.Ackord gemensamt för ett helt arbetslag. Består oftast av en relativt stor rörlig del kombinerat med ett premieackord.

Adhesion Till toppen av sidan

Bindning mellan två material. Kallas även vidhäftning.

AF Till toppen av sidan

istrativa föreskrifter. Upprättas enligt AF AMA . AF preciserar det entreprenadjuridiska förhållandet som gäller mellan de inblandade i ett visst projekt och kompletterar därmed AB:s generella bestämmelser. AF är indelat i fem huvudavsnitt: Allmän orientering, Upphandlingsföreskrifter, Entreprenad- föreskrifter, Allmänna hjälpmedel och Allmänna arbeten. Ingår i ett förfrågningsunderlag .

AF AMA Till toppen av sidan

Hjälpmedel vid upprättande av administrativa föreskrifter. Administrativa och juridiska krav preciseras i denna del av AMA. Kan användas vid alla typer av entreprenader. Liksom i övriga AMA hänvisar man till de krav som man vill skall gälla med hjälp av rubriker.

AFF Till toppen av sidan

Avtal för fastighetsförvaltning. Branschregler som syftar till att underlätta upphandling av fastighetsförvaltning.

AFU Till toppen av sidan

Administrativa föreskrifter för upphandling upphandling av underentreprenörer. Koncentrat av AF för att undvika onödig administration vid mindre underentreprenader.

Akustik Till toppen av sidan

Vetenskap som behandlar ljudvågors alstring, utbredning och uppträdande då de träffar föremål.

Alkalinitet Till toppen av sidan

Mått på vattens buffringsförmåga mot försurning. Anger mängden vätekarbonatjoner. Hög alkalinitet i betong gör att armeringsstålet befinner sig i ett passivt tillstånd, dvs ingen korrosion förekommer. Mängden alkali ökar vid lågt vct (mindre mängd porvatten och högre halt cement).

Allmännyttigt bostadsföretag Till toppen av sidan

Tidigare benämning på kommunägt bostadsföretag. Aktiebolag eller stiftelse som drivs eller står under tillsyn av någon kommun. Har en politiskt vald styrelse och drivs utan enskilt vinstsyfte. Har en intresseorganisation kallad SABO.

AMA Till toppen av sidan

Allmän material- och arbetsbeskrivning. Publiceras av Svensk Byggtjänst Svensk Byggtjänst. Finns i ett flertal variationer, bl a som Hus AMA, Mark AMA, VVS AMA och AF AMA. AMA används som underlag (referens) vid upprättande av beskrivningar och gör att dessa blir kortare, mer enhetliga och därmed mer lättlästa. Om en rubrik införts i beskrivningen gäller även alla överordnade rubriker. Till hjälp finns RA , Råd och Anvisningar till AMA. Systemet är relativt unikt för Sverige.

Amorf struktur Till toppen av sidan

Struktur utan påtaglig systematisk ordning. Ett exempel på ett amorft material är glas.

Amortering Till toppen av sidan

Delbetalning av skuld. Utbetalning som inte motsvaras av Kostnad.

Anbud Till toppen av sidan

Erbjudande om att sluta avtal.

Anbudsinfordran Till toppen av sidan

Offentlig. Med annons inbjuder man entreprenörer att komma med anbud. Normalt är myndigheter skyldiga att använda sig av denna form. Selektiv. Beställaren vänder sig till en begränsad grupp entreprenörer och anses därmed ha godkänt de tillfrågade entreprenörernas tekniska och ekonomiska kompetens. Beställaren kan därmed ha svårt att av sådana skäl avvisa det förmånligaste budet.

Anbudsprövning Till toppen av sidan

I samband med anbudsöppnandet. hålls ett sammanträde där anbuden värderas och prövas mot varandra.

Anbudsöppning Till toppen av sidan

Sluten.Endast representanter för beställaren får närvara. Gemensam.Representanter för både beställare och anbudsgivare får närvara. Tid och plats för öppningen anges i förfrågningsunderlaget.

Andrahandsuthyrning Till toppen av sidan

En hyresgäst får inte utan hyresvärdens samtycke hyra ut hela sin lägenhet i andra hand. En bostadsrättsinnehavare får inte upplåta sin lägenhet till någon som inte är medlem i föreningen utan styrelsens samtycke. Hyresnämnden. kan dock lämna tillstånd till andrahandsupplåtelse om lägenhetsinnehavaren har goda skäl.

Anläggning Till toppen av sidan

Byggnadsverk som inte kan definieras som husbyggnad. T ex vägar, broar och dammar.

Ansvarsförsäkring Till toppen av sidan

Försäkring där skadeståndsskyldigheten, som enligt lag eller avtal kan åläggas den försäkrade, övertas av ett försäkringsbolag.

APD-plan Till toppen av sidan

Arbetsplatsdispositionsplan. Upprättas av entreprenören för att få en så effektiv och säker arbetsplats som möjligt. Visar bl a var bodar och kranar skall stå, tillfälliga ledningsdragningar och upplag.

APO Till toppen av sidan

Arbetsplatsens omkostnader. T ex arbetsledning, bodar, kranar.

Arbetsberedning Till toppen av sidan

Planering av en (1) aktivitet på en arbetsplats (t ex gjutning av platta på mark). Görs vanligen av platschef eller arbetsledare.

Arbetschef Till toppen av sidan

Är överordnad ett antal platschefer och ansvarar vanligtvis för ett flertal arbetsplatser samtidigt. Skall dessutom ofta kunna initiera nya projekt. Vid förhandlingar och andra kontakter med kunder är det i allmänhet arbetschefen som är entreprenadföretagets ombud.

Arbetsledare Till toppen av sidan

Arbetsledande befattning på en byggarbetsplats. (Ansvarig Arbetsledare. Utses av byggherren och godkänns av Byggnadsnämnden (alternativt Boverket på riksnivå). Ansvarar för att arbetet utförs enligt gällande bygglagstiftning och fastställda handlingar.)

Areor Till toppen av sidan

BTA, Bruttoarea. Begränsas av ytterväggens utsida. BRA, Bruksarea. Begränsas av omslutande väggars insidor. BOA, Bostadsarea. Bruksarea avsedd för bostadsutrymmen ovan mark. LOA, Lokalarea. Bruksarea för lokalutrymme. BIA, Biarea. Area inrättat för sidofunktioner till boende som exempelvis pannrum, förråd, garage. NTA, Nettoarea.Area av rum och andra mätvärda utrymmen, begränsade av väggarnas insidor. KA, Konstruktionsarea. De vertikala byggnadsdelarnas horisontalsnitt mätt i golvnivå. OPA, Öppen area.Area, helt eller delvis utomhus, som i anslutning till byggnad, är iordningställd för vistelse eller förvaring. Till exempel balkong och öppet garage. BYA, Byggnadsarea.Den area som en byggnad upptar på marken.

Arkad Till toppen av sidan

Övertäckt pelargång

Arkitekt Till toppen av sidan

Vetenskapligt utbildad fackman inom byggnadskonst , inredning, stadsplanering och landskapsplanering. Namnet kommer från det grekiska ordet för byggherre.

Armatur Till toppen av sidan

Utrustning eller tillbehör till elektrisk eller maskinell anläggning.

Armering Till toppen av sidan

Vara som läggs in i ett material för att öka dess mekaniska hållfasthet. Förstärker ett material, främst när det gäller draghållfastheten. T ex stålstänger i betong betong och glasfiber i plast. För järnarmering gäller följande beteckningar: S - slät stång; s - sträckgräns; K - kamstång; S- svetsbar (om bokstaven står i slutet); P - profilerad stång; A - ankarring; B - armering formad som en stege. Finns både som stänger och nät. T ex Ks60, där siffran anger sträck- gränsen (kp/mm2), om den har ett s framför sig, i annat fall är det brottgränsen som anges.

Arrende Till toppen av sidan

Innebär att jord upplåts till brukande mot ersättning i pengar.

Asbest Till toppen av sidan

Fibrig bergart som huvudsakligen består av magnesiumsilikat. Har många goda egenskaper såsom hög värmetålighet, god resistens mot alkalier, god elektrisk isolerförmåga. Upptäckten att asbestfibern är cancerogen medförde att tillverkningen av asbestcement- produkter ( eternit) upphörde i Sverige i slutet av 70-talet. Numera krävs särskild behörighet för att få hantera asbest (exempelvis vid rivning).

Asfaboard Till toppen av sidan

Asfaltimpregnerad träfiberskiva

Atriumhus Till toppen av sidan

Hus byggt så att rummen helt eller delvis omsluter en öppen uteplats.

Avkastningsvärde Till toppen av sidan

Subjektivt värde på fastighet som definieras som nuvärdet av förväntade framtida avkastningar.

Avlutning Till toppen av sidan

Avlägsnande av färg eller lack genom behandling med alkaliska vätskor samt efterföljande tvättning.

Avrop Till toppen av sidan

Bekräftelse på beställning någon vecka innan leverans för att försäkra sig om att få rätt mängd på rätt plats vid rätt tid. Särskilt viktigt då det är lång tid mellan beställning och leverans samt naturligtvis då förskjutning i tidplanen uppstått.

Avskrivning Till toppen av sidan

Utgör den årliga förbrukningen av en tillgång (t ex fastighet), dvs investeringskostnaden sprids ut över en viss tidsperiod (livslängd). Kostnadspost i ett företags resultaträkning. Avskrivningarna och amorteringarna bör på ett ungefär följas åt storleksmässigt för att skydda det egna kapitalet. Kalkylmässig.Baseras på tillgångens återanskaffningsvärde. Skall motsvara ett objekts verkliga värdeminskning. Bokföringsmässig.Utgår från historisk anskaffningskostnad. Avskrivningarna fördelas vanligtvis över tiden så att företagsskatten blir så liten som möjligt, dvs man skriver av med maximalt tillåtna procentsats eller belopp. Bokföringsmässiga avskrivningar används då man beräknar skatteunderlaget. Man betalar inte företagsskatt förrän det ackumulerade skatteunderlaget är positivt vilket innebär att man har inget att förlora på att skriva av en tillgång så fort som möjligt.

Avstyckning Till toppen av sidan

Fastighetsbildningsförrättning vid vilken en del av en fastighets markområde avskiljs och bildar ny fastighet alternativt uppgår i en annan redan befintlig.

Avstämning Till toppen av sidan

Kontroll av hur bygget ligger till ekonomiskt och/eller tidsmässigt.

Avsyning Till toppen av sidan

Bör underentreprenör begära vid varje avslutat jobb. En slags delbesiktning.

Avväxling Till toppen av sidan

Horisontell regel över exempelvis dörröppning vars bredd överstiger regelavståndet. Överför krafter till närliggande konstruktionsdelar.

B

Byggnadsoffer Till toppen av sidan

Tradition, som har sitt ursprung långt före tideräkningen, vilken går ut på att lägga ned minnesgåvor i byggnaders grundstenar. Minnesgåvorna utgjordes förr i tiden främst av mynt.På senare tid har det dock förekommit att mer udda objekt, såsom punschflaskorna i LTH:s kårhus, placerats ut.

Backventil Till toppen av sidan

Ventil som tillåter flöde endast i en riktning.

Balansering Till toppen av sidan

Beräkning av de schakt- och fyllnadsmassor som behövs, samt konstruktion av den profillinje som ger lägsta möjliga massförflyttning vid t ex vägbyggnad.

Balansräkning Till toppen av sidan

Visar ett företags ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. Uppställningen består av tillgångar på vänster sida (debet) samt skulder och eget kapital på höger sida (kredit).

Ballast Till toppen av sidan

Består av sönderdelat stenmaterial, t ex sten krossat till grus (sk makadam) eller naturligt förekommande grus (t ex singel). Används bl a som fyllnadsmedel i betong.

Basbelopp Till toppen av sidan

Ett av regeringen årligt fastställt belopp som bildar bas för t ex försäkringsersättningar och ansvarighetsgränser.

BBR Till toppen av sidan

Boverkets Byggregler. Innehåller inte några detaljerade föreskrifter utan uttrycker istället de funktionskrav och den standard som enligt PBL skall kunna ställas på den färdiga byggnaden. Regler för olika konstruktioner återfinnes i BKR, Boverkets Konstruktionsregler. BBR och BKR ersatte 1994 NR (Nybyggnadsregler).

Beklädnad Till toppen av sidan

Ytskikt på vägg- eller takyta. Ytskikt som påförs i flytande form (t ex färg) räknas dock inte som beklädnad.

Bergarter Till toppen av sidan

Magmatiska.Bildade ur en stelnad bergssmälta. T ex granit, porfyr, diabas, basalt. Sedimentära.Bildade av hopläkning av på jordytan avlagrat fast material. T ex sandsten, kalksten, lerskiffer. Metamorfa.Bildade djupt nere i jordskorpan genom omvandling av sedimentära eller magmatiska bergarter pga förändrade tryck- eller temperaturförhållanden. T ex gnejs, kvartsit, marmor.

Besiktning Till toppen av sidan

Undersökning som utförs vid entreprenadavtal för att konstatera om ett objekt uppfyller ställda krav. Bekostas oftast av beställaren. Hur, när och varför en besiktning skall ske finns reglerat i AB 92. Efterbesiktning:Besiktning av fel som åtgärdats sedan tidigare besiktning. Förbesiktning.Utförs innan färdigställande av entreprenad om det pga åtkomlighetsskäl inte går att genomföra en besiktning efter färdig- ställande, eller om åtgärdande av fel då inte är möjligt utan större ingrepp. Garantibesiktning.Utförs före garantitidens utgång. Dock ej obligatorisk Slutbesiktning.Verkställs då entreprenaden är färdigställd. Särskild besiktning.Kan ske om beställaren senast tre månader efter slutbesiktningen skriftligt påtalat ett fel. Överbesiktning.Utförs av besiktningsnämnd inom två veckor efter det att entreprenören fått ta del av besiktningsutlåtandet. Kan begäras av båda parter. Därutöver finns det ett flertal "special- besiktningar" som t ex schaktbottenbesiktning.

Besiktningsnämnd Till toppen av sidan

Beställaren respektive entreprenören utser var sin ledamot vilka i sin tur utser en tredje som blir ordförande.

Besittningsskydd Till toppen av sidan

Enligt hyreslagen har en bostadshyresgäst rätt till förlängning av sitt hyresavtal även om hyresvärden säger upp detta. Undantag finns naturligtvis som t ex om hyresgästen förverkat sin nyttjanderätt eller om huset skall rivas.

Beskrivningar Till toppen av sidan

Handlingar med föreskrifter om och/eller krav på utförande av och kvalitet på arbeten hörande till en entreprenad. För att förkorta beskrivningarna refererar man i allmänhet till AMA. Byggnadsbeskrivning. Beskrivning av material, konstruktioner och metoder som skall användas vid uppförandet av byggnaden. Rumsbeskrivning. Redovisar rum för rum föreslagna utformningar av golv, väggar, tak och utrustning när det gäller det synliga resultatet. Mängdbeskrivning. Mängdförteckning samt föreskrifter eller krav på utförande och kvalitet på arbeten som hör till entreprenaden.

Beställare Till toppen av sidan

Den som i förfrågningsunderlag, beställning eller kontrakt är uppdragsgivare. Byggherren kan själv fungera som beställare eller överlåta detta på någon annan. I ett byggprojekt finns i allmänhet ett flertal beställare, exempelvis generalentreprenören som beställare av underentreprenörer.

Beställningsskrivelse Till toppen av sidan

Skriftlig beställning i vilken byggherren skall nämna alla handlingar och överenskommelser som är viktiga för avtalet så att tvister om omfattningen kan undvikas. Kan gälla som kontrakt om den undertecknas av båda parterna.

Betalningsnetto Till toppen av sidan

När det gäller fastighetsförvaltning avses inbetalningar, i form av hyra, minus utbetalningar för drift, underhåll och finansiella utgifter (dvs räntor, amorteringar). Anger den löpande förräntningen av eget kapital. Jämför driftnetto.

Betalningsplan Till toppen av sidan

Överenskommelse mellan beställare och uppdragstagare (entreprenör) om hur betalningen skall ske. Planen rättar sig i allmänhet efter hur arbetet fortskrider, dvs när exempelvis grundläggningen är klar får entreprenören betalt för just det momentet. Lyftningsplanen för byggnadskreditivet följer ungefär betalningsplanen.

Betong Till toppen av sidan

Blandning av cement, ballast, vatten (ej salt) och eventuella tillsatsmedel som efter härdning bildar konstgjord sten. Viktigaste byggnads- materialet i Sverige. Materialet är motstånds- kraftigt mot brand, lufttätt (stort motstånd mot fuktdiffusion), värme isolerande (hög värmekonduktivitet) ljudisolerande, det har stor värmelagringsförmåga (hög värmekapacitet) och hög densitet (höga hanteringskostnader). Betong indelas i hållfasthetsklasser. Om det är tryckhållfastheten som avses betecknas klasserna K16-80 (ju högre siffra desto högre hållfasthet), motsvarande för draghållfastheten anges som T1,0-4,0. (För både drag och tryck är det hållfastheten vid 28 dagar som avses.) Draghållfastheten är i allmänhet 1/10 av tryckhållfastheten vilket gör att man i stort sett alltid armerar betong. Vid rivning av stödjande form skall, t ex en vägg, ha uppnått en hållfasthet om minst 6 MPa. För bärande konstruktions- delar gäller att minst 70 % av sluthållfastheten skall ha uppnåtts. Exempel på tillsatsmedel:Luftporbildande (L), Vattenreducerande (V), Flyttillsats (F), Accelererande (A) (ibland CaCl vilket ökar risken för korrosion), Retarderande (R). Vibrering: För att betongen skall få önskad täthet, hållfasthet etc krävs att den bearbetas och komprimeras väl under gjutningen. Stavvibrering: Systematisk nedstickning av vibrationsstav i betongmassan. Ytvibrering.Vibratorbalk dras över ytan på särskilda banor. Används framförallt vid gjutning av horisontella plattor. Formvibrering:Används än så länge enbart vid betongvaru- och betongelementtillverkning. Vakuumbehandling: Sedan betongen gjutits, på vanligt sätt, utsätts den för vakuum varvid den komprimeras och vatten frigörs på ytan (vilket sedan leds bort). Gör bl a att ytan kan behandlas tidigare, hållfastheten ökar och krympningen minskar. Härdning: Betong hårdnar i såväl luft som vatten. Vid brist på fukt den första tiden efter gjutningen blir härdningen dock ofullständig då cementreaktionen kräver fukt för att kunna fortgå. Vattenhärdning. Betongytan vattnas regelbundet så att den blir fuktmättad. (Dock ej vintertid då det är risk för frysning.) Membranhärdning.Betongytan förseglas, med t ex en plastfolie, så att avdunstningen blir minimal. All byggfukt blir därmed tillgänglig till cementreaktionen. Lufthärdning.Inga åtgärder vidtas för att förhindra avdunstning. Metoden är ej att rekommendera då man önskar täta konstruktioner. Ytbehandling kan innebära att man avjämnar, drar av (med sloda), brädriver, borstar, stålglättar eller maskinslipar ytan för att få önskad ytstruktur. Man kan även använda en avjämningsmassa, typ flytspackel. Vct, vattencementtalet beräknas som vikt vatten genom vikt cement. Ett lågt vct-tal är gynnsamt ur hållfasthets- och täthetssynpunkt men innebär även att betongen blir styvare och därmed svårare att gjuta.

Bjälke Till toppen av sidan

Balk gjord av stock och använd som byggnadsdel, t ex i takkonstruktion eller bjälklag.

Bjälklag Till toppen av sidan

Horisontell bärande byggnadsdel som från ovan- och/eller undersidan är vånings- avskiljande. Bjälklagets bärande del kallas bärlag alternativt stombjälklag.

BKK Till toppen av sidan

Byggandets Kontraktskommitté. Ger bl a ut AB 92. I kommittén finns det företrädare för bl a Byggentreprenörerna, Byggherreföreningen, SABO, HSB och staten.

Bleck Till toppen av sidan

Skyddande beslag av plan plåt. Droppbleck. Plåtbeslag som avleder vatten- dropp från en vertikal yta, t ex ovanför ett fönster (sk droppnäsa).

Blindbotten Till toppen av sidan

Bär isoleringen i ett bjälklag och ger även ett visst genomtrampningsskydd vid byggnadsskedet. Kan vara t ex en glespanel eller något skivmaterial. Kallas även trossbotten.

Blymönja Till toppen av sidan

Linoljefärg med blymönja (blyoxid) som pigment. Äldsta och fortfarande vanligaste rostskyddsfärgen trots dess långa torktid.

Blånad Till toppen av sidan

Blåaktig missfärgning av virke (särskilt furu) som kan orsakas av ett 50-tal olika svamparter. Blånad, liksom mögel, angriper inte vedcellerna och sänker därmed inte träets hållfasthet.

Blästring Till toppen av sidan

Metod för bearbetning eller rengöring av en yta varvid sand, stålkorn eller annat kornigt material blåses ut på ytan mha tryckluft.

Board Till toppen av sidan

Träfiberskiva bestående av lignocellulosafibrer vars bindning till varandra i första hand beror på fibrernas egna vidhäftnings- egenskaper. Stor krypbenägenhet.

Boasering Till toppen av sidan

Invändig vägg- eller takbeklädnad av trä.

Bombering Till toppen av sidan

En körbanas lutning från vägmitt ut mot körbanekanterna.

Borgen Till toppen av sidan

Ett åtagande av en borgensman att uppfylla en annan persons skyldigheter om denne själv inte kan uppfylla dem gentemot borgenären, dvs fordringsägaren. Vanligen avser man med borgen en betalningsförpliktelse.

Bostads- departementet Till toppen av sidan

Departement som hade hand om frågor rörande bostäder, fysisk riksplanering och bebyggelse- planering samt byggnads-, lantmäteri- och kartfrågor. Vid regeringsskiftet 1994 avskaffades detta departement och ovanstående frågor ligger numera under näringsdepartementet.

Bostadshus Till toppen av sidan

Hus i vilken minst halva arean är avsedd till bostad.

Bostadskredit- nämnden, BKN Till toppen av sidan

Statlig nämnd som bl a utfärdar kreditgaranti på begäran av en långivare.

Bostadsrättsförening Till toppen av sidan

Ekonomisk förening med ändamål att på obegränsad tid upplåta lägenheter till föreningens medlemmar. Föreningsstämman och styrelsen är de beslutande organen. Riksbyggen (som ägs av fackliga organisationer) och HSB är exempel på intresseorganisationer som BRF kan vara anslutna till. Bostadsrättssytemet är unikt för Sverige. (Utomlands har man ofta möjlighet att själv äga sin lägenhet, vilket inte är möjligt i Sverige.)

Bottningslist Till toppen av sidan

Vid sammanfogning av två kanter kan man först placera en bottningslist i skarven mellan kanterna som fogmassan sedan appliceras på.

Boverket Till toppen av sidan

Central förvaltningsmyndighet under närings- departementet. Har sin bas i Karlskrona sedan 1988, då det bildades genom sammanslagning av Bostadsstyrelsen och Statens planverk. Handhar frågor om bostadsförsörjning och bostads- marknad, byggande och stadsmiljö samt fysisk planering och hushållning med naturresurser.

Brandcell Till toppen av sidan

Utrymme i byggnad avskilt på ett sådant sätt att en brand där, under en viss tid, kan hindras att sprida sig vidare.

Brandteknisk klass Till toppen av sidan

Klassindelning av material, ytskikt och byggnadsdelar med avseende på brandtekniska egenskaper. Uttrycks med hjälp av tre grund- beteckningar; R (bärförmåga), E (integritet, dvs täthet) samt I (isolering, dvs temperaturkrav). Dessa bokstäver kan kombineras på olika sätt samt kompletteras med en sifferbeteckning som anger hur lång tid (i minuter) som konstruktionen uppfyller de angivna kraven.

BRB Till toppen av sidan

Byggnads- och reparationsberedskapen. Civil organisation som har till uppgift att, vid krig eller krigsfara, utföra byggnads- och reparations- arbeten för totalförsvaret.

Bruk Till toppen av sidan

Material bestående av en blandning av bindemedel, ballast (sand eller krossat stenmaterial), vatten och ev tillsatsmedel. Murbruk används för att foga ihop byggstenar medan putsbruk ger underlaget ett visst skydd samtidigt som estetiska effekter kan uppnås. Bruk kan även få sitt namn efter bindemedels- typen: Kalkbruk, K. Användes nästan uteslutande fram till mitten av 1900-talet, men är i dag relativt ovanligt. Hårdnar långsamt och kan förvaras färdigblandat under lång tid. Cementbruk, C.Hårdnar relativt snabbt efter tillsättning av vatten och kan därför ej lagras färdigblandat. KC-bruk.Bindemedlet består av en blandning av kalk, som gör bruket mer lättarbetat, och cement, som främst gör bruket hållbart (hållfastheten stiger snabbt med ökad cementhalt). Denna brukstyp är numera den vanligaste. Brukets sammansättning anges i vikts- eller volymdelar i kombination med en bokstavs- beteckning för bindemedelstyp. T ex K 100/1100, vilket är ett kalkbruk bestående av 100 kg kalk respektive 1100 kg sand.

Brukstid Till toppen av sidan

Den period under vilken en byggnad kan användas för sitt ändamål utan att andra åtgärder än planerat underhåll behövs.

Bruksvärde Till toppen av sidan

Värdet i befintligt skick med beaktande av ålder och skick. En tillgångs nuanskaffningsvärde minus planenliga avskrivningar.

Brädrivning Till toppen av sidan

Ytbehandling av betongyta. En bräda skrapas över ytan och efterlämnar ett "rivet" utseende.

Bulkgods Till toppen av sidan

Oförpackat gods som utgörs av en så stor mängd fasta partiklar att mängdens karakteristika dominerar över den enskilda partikelns.

Bult Till toppen av sidan

Gängad eller ogängad cylindrisk pinne (utan spets) med skalle (oftast sexkantig).

Bygganmälan Till toppen av sidan

För att få påbörja vissa arbeten (vilka anges i PBL) krävs att byggnadsnämnden meddelats minst tre veckor före byggstart. Detta gäller oavsett om arbetena kräver bygglov eller ej.

Byggarbetsnämnd Till toppen av sidan

Samarbetsorgan mellan arbetsmarknadsstyrelsen, kommunerna och byggarbetsmarknadens parter. Dessa nämnder, som finns ett 70-tal av runt om i Sverige, sysslar med frågor som rör bl a vidareutbildning och planering för en jämn sysselsättning året om.

ByggDok Till toppen av sidan

Institutet för byggdokumentation. Den svenska dokumentationscentralen för samhällsplanering, arkitektur, anläggningar, installationer samt väg- och vattenbyggnad. Stöds av Byggforskningsrådet.

Byggentreprenörerna Till toppen av sidan

Branschorganisation, för byggföretag (dvs arbetsgivare), som företräder branschen och även sköter vissa förhandlingar. Äger Byggförlaget som bl a ger ut tidningen Byggindustrin.

Byggforskningsrådet Till toppen av sidan

Statens råd för byggnadsforskning bildat 1960. Finansierar forskning och utvecklingsarbete kring byggande och samhällsplanering.

Byggfukt Till toppen av sidan

Den fukt som byggs in med fuktiga byggnads- material och som måste torka ut för att materialet skall vara i jämvikt med sin omgivning. Uttorkningen sker till stor del genom diffusion.

Bygghandlingar Till toppen av sidan

Handlingar som redovisar ett projekts utformning, konstruktion och kvalitet samt utgör underlag för projektets utförande. T ex beskrivningar, ritningar, AF.

Byggherre Till toppen av sidan

Byggherren är den som, antingen i egen regi eller genom upphandling av olika entreprenader, låter utföra ett byggnadsprojekt för egen räkning. Han kan själv fungera som beställare eller överlåta detta på någon annan. Det är byggherren som ansöker om bygglov och ansvarar för att gällande lagstiftning följs.

Bygghälsan Till toppen av sidan

Ideell förening, bildad 1968, vars uppgift är att skapa säkra och hälsosamma arbetsförhållanden för de anställda inom byggbranschen. Genomför bl a fortlöpande hälsounder- sökningar på personal inom byggbranschen.

Byggkontrollant Till toppen av sidan

Beställarens eller byggherrens konsult med uppgift att utföra kontroll av ett pågående projekt.

Byggledare Till toppen av sidan

Administrerar byggprojektet för byggherren (om byggherren inte själv gör det) och ansvarar därmed för bl a. för samordning, kostnadsstyrning, upphandling och uppföljning. Även kallad byggprojektledare. I Sverige var förr i tiden arkitekten den naturlige byggledaren. I vissa andra länder är detta förhållande fortfarande vanligt (t ex i Tyskland).

Bygglov Till toppen av sidan

Skriftligt tillstånd från kommunens byggnadsnämnd som krävs för att bl a. få uppföra, bygga till eller ändra användningen av en byggnad. I PBL finns det närmare beskrivet när bygglov krävs. I väntan på bygglov kan ett förhands- besked begäras.

Byggmästare Till toppen av sidan

Vanligen en lokalt verksam, mindre bygg- entreprenör. Benämningen användes förr inom skråväsendet och förekommer numera knappt inte mer än i det ovan nämnda fallet.

Byggmästareförening Till toppen av sidan

Lokal intresseorganisation för entreprenad- företag inom byggbranschen.

Byggmöte Till toppen av sidan

Regelbundet återkommande möte under byggnadstiden (bör hållas minst en gång i månaden) för beslut och uppföljning av ekonomi, tidsläge, teknik och kvalitet. Protokoll skall föras av beställaren och justeras av entreprenören.

Byggnadskreditiv Till toppen av sidan

Tillfälligt lån under byggnadstiden. Lyfts i delbelopp när pengarna behövs (enligt lyftningsplanen som utgår ifrån betalningsplanen) och utfört arbete kan värderas till minst den aktuella summan (säkerheten för långivaren utgörs av utfört arbete). Detta förfarande minimerar räntan för låntagaren och risken för långivaren. Så fort bygget är klart ersätts kreditivet med långsiktiga krediter. (Förutom att man måste betala en kreditivavgift så är kreditivräntan högre än räntan hos långsiktiga krediter.)

Byggnadsminne Till toppen av sidan

Byggnad som är "synnerligen märkvärdig genom sitt kulturhistoriska värde" och som enligt länsstyrelsebeslut skall bevaras och skyddas.

Byggnadsnämnd Till toppen av sidan

Kommunal nämnd bestående av mestadels lekmän utsedda av kommunfullmäktige. Är huvudansvarig för kommunens fysiska planering och för tillsyn av dess byggnadsverksamhet. Har stadsarkitektkontor och eventuellt stadsingenjörskontor knutet till sig. I förekommande fall är det dessa kontor som utarbetar förslag till översiktsplan och detaljplaner samt handlägger bygglovsansökningar.

Byggnadstillstånd Till toppen av sidan

Ger regeringen (som bestämmer när tillståndet skall krävas) möjlighet att i konjunktur- reglerande syfte styra när i tiden byggande skall ske. Under lågkonjunktur råder ofta sk allmänt byggnadstillstånd och det räcker då med bara bygglov för att få starta ett byggprojekt. Utfärdas av länsarbetsnämnden.

Byggnadsvärde Till toppen av sidan

Skillnaden mellan en fastighets totala marknadsvärde och tomtvärdet. Bestäms utifrån lägenhetstyp, hyra och ålder. För industribyggnader ingår även standard som ett fjärde kriterium.

Byggprocessen Till toppen av sidan

Den samlande benämningen på alla aktiviteter som ingår vid utformning, utförande och användning av byggnadsverk. Kan indelas i följande huvudskeden: projektering, produktion och förvaltning.

Byggsamråd Till toppen av sidan

Skall byggnadsnämnden kalla till när bygganmälan har inkommit. Med byggherren skall man då diskutera arbetenas planering och samordning samt de åtgärder som behövs för att byggnaden skall kunna antas komma att uppfylla samhällets krav. Resultatet vid genomgången skall protokollföras och utefter det skall en kontrollplan upprättas. Samråd behövs inte om byggnadsnämnden finner det uppenbart obehövligt.

Byggtjänst, Svensk Till toppen av sidan

Byggbranschens informationsorgan om byggvaror och konstruktioner. Ägs av organisationer inom branschen och arbetar utan vinstsyfte.

Bärighet Till toppen av sidan

En ytas förmåga att motstå tryck utan nämnvärd deformation. Markens bärighet påverkas främst av jordart och dräneringsgrad.

Bärverk Till toppen av sidan

Konstruktion som har bärande eller stabiliserande funktion.

Bättring Till toppen av sidan

Fläckvis ytbehandling som utförs så att den blir likvärdig den omgivande ytans utseende och kvalitet.

C

CAD Till toppen av sidan

Computer Aided Design. Ritningsprogram för datorstödd konstruktion.

C-avstånd Till toppen av sidan

Centrumavstånd. (Tidigare även cc-avstånd.) Anger avståndet centrum till centrum för byggnadsdelar som förekommer regelbundet i en konstruktion.

Cement Till toppen av sidan

Hydrauliskt bindemedel (dvs det hårdnar under inverkan av enbart vatten) som härdar i såväl luft som vatten. Tillverkas huvudsakligen av kalksten och lera och består kemiskt till största delen av oxider av kalcium, kisel, järn och aluminium. Cementpasta.Cement blandat med vatten.

CEN Till toppen av sidan

Comité Européen de Normalisation. Europeisk standardiseringsorganisation med ansvar för att utarbeta detaljerade tekniska specifikationer i form av europeiska standarder (EN). Alla EU- och EFTA-anslutna länder är medlemmar och därmed tvungna att införa CEN som nationell standard.

Chamottering Till toppen av sidan

Anbringande av chamotte (bränd och vanligen krossad eldfast lera) eller kross av annat bränt material på ytan av t ex vått råtegel.

D

Daggpunkt Till toppen av sidan

Den lägsta temperatur som fuktig luft kan anta utan att fukt fälls ut i form av kondens.

Dagvatten Till toppen av sidan

Avrinnande vatten (tillfälligt förekommande) på ytan av mark eller konstruktion. T ex regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten.

Damm Till toppen av sidan

Naturlig.Vattensamling som bildats genom uppdämning av vattendrag. Byggd.Har till uppgift att antingen reglera vattennivån i en sjö eller ett vattendrag eller att torrlägga ett markområde eller att skydda mot översvämning.

Deformation Till toppen av sidan

Elastisk.Den del av deformationen som återgår då belastning upphört att verka. Plastisk.Den del av deformationen som består då belastning upphört att verka.

Densitet Till toppen av sidan

= massa / volym. En kropps täthet. Skrymdensitetberäknas på torr vikt (105 oC) och totalvolym. T ex trä: ca 500 kg/m3. Kompaktdensitetenberäknas på en volym utan porer. För stenmaterial runt 2700 kg/m3.

Desorption Till toppen av sidan

Uttorkning.

Detaljplan Till toppen av sidan

Planinstitut som omfattar ett begränsat område av en kommun. Reglerar bebyggelse samt mark- och vattenområden.

Diffusion Till toppen av sidan

Utbredning (pga atomers alternativt molekylers egenrörelser) i riktning mot avtagande koncentration. Strävar efter att utjämna koncentrationsskillnader mellan t ex olika fuktiga luftmassor. Termodiffusion.Innebär att den lättare gasen får ökad koncentration i områden med högre temperatur och den tyngre i områden med lägre temperatur. (Vattenmolekyler är lättare än luftmolekyler vilket gör att vattenånga vill stiga.) Beaktas dock sällan vid beräkningar.

Diffusivitet Till toppen av sidan

Mått på hur snabbt i tiden ett material anpassar sig till omgivningens temperatur.

Dilatationsfog Till toppen av sidan

Fog i konstruktion som medger rörelse (pga exempelvis temperaturväxlingar) mellan konstruktionsdelarna utan att skadliga spänningar uppstår. (Dilatation betyder utvidgning på latin.)

Diskontering Till toppen av sidan

Omräkning, med hänsyn till värdeförändring, av framtida betalningar till en tidigare tidpunkt, i allmänhet till dagens datum (sk nuvärdesberäkning). Beräknas med hjälp av kalkylränta alternativt inflation om man inte tar hänsyn till det egna reala avkastningskravet.

Diskonto Till toppen av sidan

Den av Riksbanken fastställda räntan för diskontering av prima varuväxlar. Vägledande för landets räntenivå då övriga bankers räntor bygger på denna.

Drevning Till toppen av sidan

tning av springor, runt exempelvis fönster, med drev av exempelvis jute, lin eller mineral- ullsremsor.

Drift Till toppen av sidan

De åtgärder som krävs för att hålla en fastighet, installation eller dylikt i funktion. Efterlämnar inte något restvärde. Åtgärder som vidtas med större intervall än ett år räknas vanligen som underhåll.

Driftnetto, DN Till toppen av sidan

I fastighetsförvaltningssammanhang: inbetalningar, i form av hyror, minus utbetalningar för drift, underhåll och fastighetsskatt.

Dränering Till toppen av sidan

Bortledning av överflödigt vatten genom såväl kapillärbrytande skikt som dräneringsledning. Kapillärbrytande skikt: Utgörs av material som inte är bemängt med finkornigt material i någon större utsträckning. T ex makadam och singel. Vatten skall kunna rinna nedåt under inverkan av tyngdkraften. Skiktets tjocklek skall vara minst 2 ggr materialets kapillära stighöjd. Dräneringsledning: Rör av bränt tegel, betong eller plast, som har sådan vattenintagnings- och vattenföringsförmåga att de kan uppta och avleda de vattenflöden som kan förekomma.

Dyckert Till toppen av sidan

Trådspik med litet huvud som därmed kan hamras ned helt i virket.

Dymling Till toppen av sidan

Plugg vanligen gjord i trä. Användes förr istället för spik och idag när man vill undvika genomgående hål.

Dysa Till toppen av sidan

Don för finfördelning av vätska.

E

Egenspänning Till toppen av sidan

Inre spänning i en konstruktion som inte orsakas av någon yttre last. Kan uppstå i samband med t ex svetsning och valsning.

Egnahem Till toppen av sidan

Enbostadshus som bebos av ägaren. Ursprungligen benämning på enskilda jordbruks- och bostadsfastigheter på landsbygden vilka finansierats av statliga sk egnahemslån, som "uppfanns" för att motverka emigrationen.

Ekonomibyggnad Till toppen av sidan

Byggnad inrättad för jordbruk, skogsbruk eller annan jämförbar näring och som inte är avsedd för bostadsändamål.

Emission Till toppen av sidan

Utsändning av strålning eller partiklar. (T ex radon från blå betong och formaldehyd från spånskivor.)

E-modul Till toppen av sidan

Elasticitetsmodul. Materialstorhet. (T ex: stål: 2,1 * 105 MN/m2; betong: 0,3 * 105 MN/m2). Ett mått på ett materials storleksförändring i förhållande till den kraft det utsätts för.

Entreprenad Till toppen av sidan

Åtagande att enligt avtal med beställare utföra visst arbete.

Entreprenadformer Till toppen av sidan

Följande förhållanden gäller under förutsättning att ersättningsformen är fast pris: Mycket delad entreprenad. Byggherren sluter själv avtal med både projektörer och samtliga entreprenörer. Han handlägger dessutom all samordning vilket kräver en stor insats från byggherrens sida. Denna form ger byggherren möjlighet att finna bästa anbud för varje delentreprenad och den tillåter dessutom en successiv projektering under entreprenadtiden vilket gör att byggstarten kan ske förhållandevis snabbt. Delad entreprenad. Byggherren sluter även här själv avtal med de olika delentreprenörerena. De normala "byggmästararbetena" är dock samlade i en enda entreprenad, vilken ofta kallas huvudentreprenad. T ex installationsarbetena utförs som sidoentreprenader. Samordningen som normalt åligger byggherren, kan föras över till huvudentreprenören. Generalentreprenad. Byggherren behöver endast sluta ett avtal med generalentreprenören, vilken då automatiskt får ansvaret för samordningen av underentreprenörerena. Administrationskostnaderna för byggherren blir mindre, men samtidigt måste general- entreprenören ta ut ett risktillägg, då han får större ansvar. Samordnad generalentreprenad. Byggherren får in anbud på samma sätt som vid delad entreprenad. I samband med upphandlingen låter han sedan byggnadsentreprenören (mot ersättning naturligtvis) ta över upphandlingen och ansvaret för sido- och underentreprenörer. Byggherren får således en bättre överblick över de olika entreprenadkostnaderna och slipper samordningsansvaret. Totalentreprenad. Byggherren sluter endast ett avtal som omfattar både projektering och produktion. Byggstart kan ske relativt snart då projektering delvis kan ske parallellt med produktionen. Förhandlingsentreprenad. Denna entreprenad- form kräver gott förtroende mellan parterna då den innebär att byggherren endast vänder sig till en entreprenör redan i projekteringsstadiet. Avtal sluts då de ekonomiska ramarna har tagit form, vilket kräver att byggherren har tillgång till kunskap för bedömning av entreprenörens ersättningskrav. Funktionsentreprenad. Vid denna form låter man entreprenören även sköta drift och underhåll av byggnaden under hela, eller del av brukstiden. Större hänsyn tas därmed till vad det kommer att kosta att driva byggnaden, vilket i allmänhet är den största kostnaden. Denna entreprenadform är dock fortfarande ovanlig.

Entreprenadhandlingar Till toppen av sidan

Kontraktshandlingar jämte de handlingar som tillkommer från kontraktets tecknande fram till garantitidens början.

Entreprenör Till toppen av sidan

Den som åtagit sig en entreprenad. Entreprenörarvodet utgör den del av kontraktssumman som entreprenören erhåller för att täcka kostnader för centraladministration, risk och vinst. Kan vara ett fast belopp eller en procentsats på byggplatsens självkostnad. Huvvudentreprenör. Den entreprenör som vid delad entreprenad tidsmässigt samordnar arbetet. Sidoentreprenör. En av flera entreprenörer som inom samma arbetsområde, men utan inbördes avtal, utför arbete på entreprenad. Underentreprenör. Upphandlas av en entreprenör, som gentemot byggherren svarar för underentreprenörens arbete. Generalentreprenör. All produktion utförs av generalentreprenören själv och av honom upphandlade underentreprenörer. Totalentreprenör. Entreprenör som själv svarar för all produktion (dvs inga sidoentreprenörer förekommer) och huvuddelen av projekteringen.

Entresolvåning Till toppen av sidan

Extra våningsplan inom en del av våning med stor rumshöjd.

Ersättningsformer Till toppen av sidan

Kan vara fast pris (vanligt vid större projekt), fasta á-priser, löpande räkning (vanligt vid mindre, mer akuta reparationsarbeten) eller diverse varianter av dessa ersättningsformer. Ersättningssumman ska inkludera direkta kostnader, arbetsplatsomkostnader (APO) samt entreprenörarvode.

Eternit Till toppen av sidan

Kallas även asbestcement då det innehåller cement, asbestfibrer och vatten. Format till skivor användes det främst som ytskikt, exempelvis på tak då det både är okänsligt för biologiska angrepp och brandskyddande. Håller dock på att rensas ut ur Sveriges byggbestånd beroende på att asbest är cancerogent. (Får numera endast användas i tryckrör för vatten- och avloppsledningar samt i värmekulvertar.) Arbeten med eternit, liksom övriga asbestprodukter, kräver särskilda skyddsåtgärder och behörighet.

Exekutiv auktion Till toppen av sidan

Försäljning av fastighet eller lös egendom genom kronofogdes försorg.

Expanderskruv Till toppen av sidan

Skruv som vid åtdragning utvidgar sig åt sidorna och spänns fast i hålet. (Runt själva skruven finns ett hölje som utvidgar sig.)

Expansionskärl Till toppen av sidan

Behållare, belägen över varmvattensystemets högsta punkt, med uppgift att uppta vattnets volymändring vid temperaturförändringar.

Exploateringsavtal Till toppen av sidan

Civilrättslig överenskommelse mellan markägare och kommun. Upprättas vanligen i samband med upprättande av detaljplan.

Expropriation Till toppen av sidan

Ägande-, nyttjande- eller servitutsrätt till fastighet som tvångsvis tas i anspråk för att tillgodose ett allmänt intresse. Kan utnyttjas av statliga och kommunala myndigheter, men förutsätter tillstånd från regeringen. Ersättningen kallas löseskilling och skall motsvara marknadsvärdet. Expropriand.Den som begär expropriation. Expropriat.Den vars egendom eller rättighet är föremål för expropriation.

F

Fackverk Till toppen av sidan

System av raka stöttor och strävor som hopfogas så att de samlar upp eller fördelar tryck- och dragspänningar i en konstruktion.

Fals Till toppen av sidan

Förband vid sammanfogning av plåt genom invikning av plåtkanterna i varandra.

Fanér Till toppen av sidan

Tunn skiva av trä. Ingår i plywood och lamellträ, men kan även användas som ytskikt i estetiskt eller förstärkande syfte.

Fast pris Till toppen av sidan

Redan vid upphandlingen bestäms ett pris (med eller utan indexreglering) för hela entreprenaden. Med indexreglering kan entreprenören få ersättning för kostnads- ökningar under kontraktstiden. Positivt för byggherren är att denne redan då avtalet skrivs under vet hur mycket bygget kommer att kosta, samt låter entreprenören ta ansvaret för om kostnaderna skulle skena iväg, samt att entreprenören vill avsluta entreprenaden så fort som möjligt då varje extra dag kostar. Negativt för byggherren är att entreprenören måste göra ett påslag för sitt risktagande och att byggstarten kan försenas pga att projekteringen måste vara omsorgsfullt gjord.

Fasta à-priser Till toppen av sidan

Ersättningsform där entreprenörer kan lämna anbud i form av prissatta mängdbeskrivningar. Byggherren kan jämföra anbuden som om de vore satta med fast pris. När sedan projekteringen är klar jämförs den verkliga mängden med den tidigare antagna och kostnaderna kan regleras med hjälp av à- prislistan. Bra alternativ då man eftersträvar snabb byggstart.

Fastighet Till toppen av sidan

Markområde med eventuella tillbehör (byggnader, skog etc) som bildar en självständig rättslig enhet. Kan även innefatta vattenområden och andel i samfällighet. Arean mäts efter dess horisontalprojektion, dvs arean blir inte större bara för att marken lutar eller är kuperad. Härskande fastighet. Den fastighet som i något hänseende har rätt att nyttja annan fastighet. T ex servitut. Tjänande fastighet. Den fastighet som i något hänseende ska låta annan fastighet få nyttja den egna fastigheten.

Fastighetsbeteckning Till toppen av sidan

Består av fyra delar: Registerområde.Motsvarar kommunen. I undantagsfall flera kommuner. Trakt. Stadsdel eller bynamn. Block. Flera fastigheter, ev ett helt kvarter, ingår i ett block. Enhet. Specifik för varje fastighet. Exempel: Lund Tuna 2:20

Fastighetsbildning Till toppen av sidan

Åtgärd genom vilken fastighetsindelningen ändras eller servitut bildas, ändras eller upphävs. Exempel på fastighetsbildningar är avstyckning, klyvning och sammanslagning.

Fastighetsbok Till toppen av sidan

Offentlig förteckning hos inskrivnings- myndigheten med uppgifter om fastigheters ägarförhållanden, lagfarter, inteckningar, servitut och andra rättigheter/skyldigheter som följer med fastigheten. Numera ersatt med fastighetsdatasystemet.

Fastighetsdomstol Till toppen av sidan

Tingsätt som i första hand prövar fastighets- bildningsmål, men även andra ärenden såsom ersättning vid expropriation och tvångsförvaltning. Fastighetsdomstol skall finnas i varje län.

Fastighetsförvaltning Till toppen av sidan

"Process där arbete, kapital och kunnande omvandlas till utrymme och service." Omhändertagande av fastighet under juridiskt och ekonomiskt ansvar.

Fastighetsmäklare Till toppen av sidan

Person som yrkesmässigt sammanför köpare och säljare av fastigheter, tomt- och bostads- rätter. Skall enligt mäklarlagen vara registerad hos länsstyrelsen.

Fastighetsregistret Till toppen av sidan

Förteckning över landets fastigheter. Innehåller uppgifter om t ex fastighetsbeteckning, areal, läge, användningsätt.

Fastighetsskatt Till toppen av sidan

Beräknas som en procentsats på en fastighets taxeringsvärde. Vilken procentsats som skall användas beror på om det är bostäder eller lokaler fastigheten rymmer.

Fernissa Till toppen av sidan

Benämning som användes förr om klarlack, dvs färglös lack.

Fideikommiss Till toppen av sidan

Egendom som genom testamente eller fidei- kommissbrev är bestämd att för all framtid behållas odelad inom en släkt. Arvsformen är dock numera avskaffad.

Filigranbärlag Till toppen av sidan

Fungerar som kvarsittande form. Fabriks- tillverkade tunna betongplattor som försetts med all armering som behövs i den färdiga konstruktionen.

Fjärrvärmenät Till toppen av sidan

Värmeförsörjningssystem som kommunen ansvarar för och som man kan ansluta sig till som abonnent.

Flampunkt Till toppen av sidan

Lägsta temperatur vid vilken ånga från ett brännbart material kan antändas.

Fläns Till toppen av sidan

Utstående platt kant eller krage på t ex ett rör. Kan användas vid exempelvis skarvning.

Foder Till toppen av sidan

Kallas de lister som spikas upp runt t ex ett fönster för att dölja springan mellan vägg och karm.

Fogmassa Till toppen av sidan

Fogmaterial som i pastaliknande lös form appliceras i skarvar mellan olika konstruktions- delar och som sedan övergår till ett mer eller mindre fast material. Kan bestå av t ex silikon eller puretan.

Fogsvans Till toppen av sidan

Handsåg bestående av sågblad med handtag i ena änden. Går att spela på!

Folkbokföring Till toppen av sidan

Alla svenskar (utom några tusen mindre laglydiga studenter förstås) är folkbokförda på de fastigheter där de bor.

Formaldehyd Till toppen av sidan

Den kemiska föreningen HCOH, även kallad metanal och metylaldehyd. Formaldehyd är en färglös gas med stark, stickande lukt. Ingår i bl a limmet i spånskivor, isolermaterial, textilier och plast. Kan ge allergiska reaktioner och cancer. Löst i vatten får man formalin, som bl a används för desinfektion.

Formstycke Till toppen av sidan

Plastföremål framställt i en sluten form genom t ex formpressning.

FPI Till toppen av sidan

Faktorprisindex. Visar byggkostnaders utveckling för de produktionsfaktorer som används vid byggandet av en viss typ av byggnader (t ex flerbostadshus), dvs man får välja vilket index man ska använda beroende på vad man ska bygga. Används vid omräkning av priser från olika tidpunkter till en gemensam tidpunkt. Beräknas av SCB. Har ersatt byggnads- kostnadsindex. Jämför KPI.

Friggebod Till toppen av sidan

Byggnad, max 10 m2 och max 3 m hög, som får byggas utan bygglov i anslutning till ett småhus. Fick sitt namn efter folkpartipolitikern Birgit Friggebo under hennes tid som bostadsminister.

Fris Till toppen av sidan

Skulpterat eller målat fält som löper vågrätt under taket på en vägg.

Friskrivning Till toppen av sidan

Säljare av fastighet har i försäljningsavtalet möjlighet att införa en klausul där han friskriver sig från felansvar.

Frontespis Till toppen av sidan

Gavelliknande mittparti på en byggnads fasad.

Fukthalt Till toppen av sidan

Vattnets massa i ett fuktigt material delat med materialets totala volym. Betecknas med w (kg/m3). Hög fukthalt medför försämrad värmeisolering, sänkt hållfasthet, minskad beständighet och risk för mögel och röta.

Fuktkvot Till toppen av sidan

Kvoten mellan förångningsbart vattens vikt och materialets torra vikt. Betecknas u (%).

Fuktspärr Till toppen av sidan

Skall, liksom ångspärren, hindra fukttransport i ångfas, men skall dessutom hindra transport i vätskefas. Består oftast av en plastfolie. Används exempelvis vid syll på betong.

Fundament Till toppen av sidan

Del av konstruktion som överför, mer eller mindre koncentrerad, belastning till underlaget.

Fysisk planering Till toppen av sidan

Kartläggning av de långsiktiga önskemål som finns på mark och andra naturtillgångar. Planeringen skall även analysera konflikter mellan olika anspråk samt klarlägga konsekvenserna av alternativa sätt att utnyttja naturresurserna.

Färg Till toppen av sidan

Består av bindemedel, pigment, fyllnadsmedel, lösningsmedel (vanligen vatten) samt tillsatsmedel. Akrylatfärg. Form av latexfärg. Cementfärg.Främst avsedd för målning på betongytor. Kalkfärg. Färg som har släckt kalk som bindemedel och som särskilt lämpar sig för målning på putsade fasader. Lackfärg.Lack med pigmenttillsats. Lasyrfärg. Träets struktur och färg syns igenom. Ger tunna färgskikt och därmed kortare underhållsintervall. Latexfärg. Dispersionsfärg. Bindemedlet (små klibbiga plastkulor) som svävar fritt i vattnet klibbar ihop till en elastisk färgfilm då vätskan avdunstar. Oljefärg.Bindemedlet är i allmänhet linolja. Har lång torktid då tokningen sker genom att lösningsmedlet först avdunstar och linoljan sedan oxiderar. Färgfilmen blir föga elastisk och har en tendens att krita av sig. Sandspackelfärg.Då färgen är alkalibeständig och dessutom kan fylla ut ojämnheter lämpar den sig väl för målning på betongytor. Slamfärg. Vattenburen färg med stärkelseklister som bindemedel. Får endast användas på sågade, obehandlade eller tidigare slamfärgsbehandlade ytor. Fungicid, fuktgenomsläpplig och lätt att underhålla. Falu rödfärg (Finns faktiskt även i svart!) Typ av slamfärg. Kulören, falurött, beror på förekomsten av järnoxid i Falu koppargruva.

Fönster Till toppen av sidan

Skall placeras så långt in i konstruktionen som möjligt för att minska klimatpåfrestningarna och risken för kondens på fönstrets insida samt ge bättre möjlighet att motverka kallras. Fönsterkarmar i trä är i allmänhet gjorda av furu. Om man under slutet av 1700-talet hade fönsterglas i gluggarna på sitt hus fick man betala extra skatt för denna lyx.

Fönsterluft Till toppen av sidan

Del av fönster som avdelas av antingen fönsterbågar eller genomgående spröjs.

Förband Till toppen av sidan

Sätt att vid murning gruppera stenar så att hållfasthet uppnås. I ett löpförband placeras murstenarna så att stötfogarna fortlöpande förskjuts i följande skift

Förfrågningsunderlag Till toppen av sidan

Förfrågningsunderlaget fungerar som underlag för anbudsgivning. Rangordningen av de viktigaste ingående handlingarna är: Kontraktsförslag, AB 92, AF, Mängdbeskrivning, Mängdförteckning, Beskrivningar, Ritningar.

Förköpsrätt Till toppen av sidan

Rätt för kommun att träda i en annan köpares ställe, i ett redan ingånget avtal, vid försäljning eller byte av fastighet. Får endast ske med hänsyn till en kommuns framtida utveckling.

Förtagning Till toppen av sidan

Då man låter armeringen sticka upp en bit vid gjutning så man senare kan använda den att skarva nästa plans armering vid. Kan även förekomma utan armering, se figur.

Förvärvstillstånd Till toppen av sidan

Krävs vid förvärv av bostadshyresfastighet, jordbruksfastighet samt för utländska medborgare vid alla fastighetsförvärv i Sverige.

G

Garantitid Till toppen av sidan

Räknas från den dag då entreprenaden godkänts och, om inget annat angivits i kontraktshandlingarna, två år framåt. (Enligt AB92.)

Gavelröste Till toppen av sidan

Den övre triangelformade delen av en gavel.

Genomslag Till toppen av sidan

Missfärgning beroende på att ett ämne i material trängt upp till ytan (t ex kåda i trä).

Gesims Till toppen av sidan

Vågrätt, framskjutande listparti som indelar eller upptill avslutar en fasad eller väggyta. Gesimsränna. Estetiskt arrangemang som döljer hängränna.

Gipsskiva Till toppen av sidan

Består av en skiva av gips försedd med pappskikt på båda sidorna. Är klassat som obrännbart material, men är känsligt för långvarig exponering vid temperaturer över 45°ree;C, eftersom kristallvattnet då börjar avgå, vilket leder till sämre hållfasthet. Vanligaste användningsområdet är invändig beklädnad av tak- och väggytor. Perforerade eller slitsade skivor av mindre format kan användas som akustikplattor.

Gjutfog Till toppen av sidan

Vid längre uppehåll under pågående gjutning av betong, finns risk för att en sk gjutfog bildas. Denna kan försvaga konstruktionen och ge ful yta. Gjutfog kan även vara avsiktlig om man t ex vill att eventuella sprickor ska uppkomma just där.

Glasfiberväv Till toppen av sidan

Bildar underlag för målning och skall enligt fabrikörerna ge en tilltalande yta. Fördelar spänningarna jämnare i färgskiktet och minskar därmed risken för sprickbildning.

Glespanel Till toppen av sidan

Brädor fastsatta med mellanrum. Används t ex som blindbotten i ett träbjälklag.

Glättning Till toppen av sidan

Ytbehandling av betong som påverkar slitstyrkan positivt då den tätar ytan. Kan antingen göras för hand med ett stålbrätte eller med en glättningsmaskin som består av ett styrskaft och en motordriven roterande skiva.

Gradäng Till toppen av sidan

Trappstegsformad avsats som bildar ståplats eller underlag för sittplats i exempelvis idrottsanläggningar.

Gravationsbevis Till toppen av sidan

Utdrag ur fastighetsboken som utfärdas av inskrivningsmyndighet. Visar lagfaren ägare alternativt tomträttsinnehavare, inteckningar och andra inskrivningar för en fastighet eller tomträtt. Fordras i regel vid låneansökan.

H

Hammarband Till toppen av sidan

Horisontal virkesdel i regelvägg som håller samman väggen upptill.

Hanbjälke Till toppen av sidan

Horisontell bjälke som utgör extra förstärkning av en takstol med stor spännvidd.

Hemmansklyvning Till toppen av sidan

Innebar i äldre tid en klyvning av ett hemman i två eller flera delar.

Hiss Till toppen av sidan

Då alla bostäder och arbetsplatser skall kunna nås av rörelsehindrade skall hissanordning monteras där inte ramper går att bygga. Tvåvåningshus är undantagna i lagstiftningen, men behöver dock utformas så att hiss eller annan lyftanordning relativt lätt kan installeras. Beroende på vad som är bärande kan hissar delas in i följande typer: lin-, kedje-, kuggstångs-, skruv- och hydraulisk hiss.

Hjärtvägg Till toppen av sidan

Invändigt bärande vägg som löper i husets längsriktning.

Homeja Till toppen av sidan

Fasaddekoration i form av en takkupa, i allmänhet placerad över huvudentrén och förankrad i takfoten.

Husbock Till toppen av sidan

Skalbagge som angriper tall- och granvirke och vars larver med tiden helt perforerar virket. Bekämpas genom impregnering alternativt rökning med giftgas.

Hussvamp Till toppen av sidan

Svamp som angriper virke i fuktiga hus och förorsakar röta.

Hustyper Till toppen av sidan

Liggtimmerhus.Äldsta typen av trähus. Består av skålade stockar (färska vid byggnation) lagda med korsknut eller laxknut. Restimmerhus.Blev vanliga i mitten av 1800-talet. Byggs av begagnat virke och kräver därför yttre beklädnad för att få tillräcklig täthet. Byggs med ringvarv. Plankhus.Blev vanliga i början av 1900-talet. Är ofta reveterade. Stolpverkshus.Slutet av 1800-talet. Som värmeisolering användes sågspån. T ex korsvirkeshus i Skåne och Halland samt skiftesverkshus på Gotland. Småhus: Friliggande hus. Kedjehus. I rad sammanbyggda småhus med mellanliggande garage eller förrådsbyggnad. Radhus. I rad direkt sammanbyggda småhus. Parhus. Radhuslänga med endast två lägenheter. Flerbostadshus: Lamellhus. Friliggande huslänga med minst två trappuppgångar och minst två våningar (vanligtvis tre). Punkthus. Fristående byggnad med flera våningar och med ett centralt beläget trapphus. Låghus. Hus med högst tre våningar ovan mark. Stjärnhus. Hus med tre- eller fleruddig plan- form samt med ett gemensamt, centralt beläget trapphus. Loftgångshus. Flerbostadshus där varje lägenhet har en egen entré mot loftgången. Gör att en trappuppgång/hiss kan utnyttjas av fler lägenheter i jämförelse med vid invändiga trapphus.

Hydratisering Till toppen av sidan

Process genom vilken vatten som tillförs ett ämne kemiskt binds till ämnet.

Hypoteksinstitut Till toppen av sidan

Kreditinstitut som, mot säkerhet av fastighets- inteckningar, förmedlar krediter med längre löptid, sk hypotekslån.

Hyra Till toppen av sidan

Ersättning för nyttjanderätt till hus eller lös egendom under viss period. (Jfr arrende vid nyttjanderätt till mark.) Marknadshyra.Det pris en hyresgäst är beredd att betala för en lokal av en viss standard i ett visst läge vid en viss tidpunkt. Bruksvärdeshyra. Fastställs efter förhandling mellan bostadsföretaget och hyresgäst- föreningen. Hyresbeloppet bestäms utifrån hyran hos likvärdiga lägenheter hos kommun- ägda bostadsföretag. Internhyra.Debitering mellan olika avdelningar i ett företag eller organisation. Ekonomiskt styr- instrument som underlättar kontrollen av hur kostnaderna fördelar sig i en organisation. Kallhyra.Hyra där inte uppvärmningskostnaden är inkluderad.

Hyresfastighet Till toppen av sidan

Byggnad som är inrättad till bostad för minst tre hushåll eller till kontor, hotell, restaurang eller liknande.

Hyresnämnd Till toppen av sidan

Har till uppgift att medla i hyrestvister och kan i vissa fall (enligt hyreslagen) även avgöra dessa tvister. Består av en lagfaren ordförande samt två ledamöter som utsetts genom gemensam nominering av fastighetsägareförbundet och hyresgästföreningen. En hyresnämnd finns i så gott som varje län

Hängränna Till toppen av sidan

De horisontella rännorna i ett taks avvattnings- system som sitter vid takfoten. Jfr stuprör.

I

Imkanal Till toppen av sidan

Frånluftskanal från matlagningsutrymme.

Incitamentsavtal Till toppen av sidan

Innebär att en del av ersättningen för ett arbete görs rörlig med antingen bonus eller vite. Betyder ofta att beställaren och entreprenören delar på vinsten alternativt förlusten.

Injektering Till toppen av sidan

Inpressning av material i hålrum och sprickor för tätning eller förstärkning.

Inlösen Till toppen av sidan

Tvångsförvärv av fastighet (eller del därav) för vilket inte särskilt tillstånd fordras. T ex förvärv av mark vars allmänna ändamål redan är fastlagt i detaljplan.

Inskrivning Till toppen av sidan

Juridisk term för anteckning om rättsliga åtgärder såsom lagfarter, inteckningar etc i fastighets- eller tomträttsboken. Inskrivning av rättighet skall sökas inom 3 mån från upplåtelsen. Inskrivningsregistret. Innehåller uppgifter om vem som är den legale ägaren, pantbrevens antal och storlek samt andra rättigheter.

Intarsia Till toppen av sidan

Dekorationsarbete där utskurna stycken av olika träslag passas in i fördjupningar i en större träyta.

Inteckning Till toppen av sidan

Inskrivning hos myndighet av panträtt i en fastighet för ett visst penningbelopp.

ISO Till toppen av sidan

International Organization for Standardization. Världsspritt standardiseringssystem skapat 1947 som har ca 90 medlemsländer. ISO 9000-serien utvecklades i mitten av 1980- talet. Standarderna är allmänt inriktade (dvs inte knutna till någon speciell näringsgren) och kan användas både för intern och extern kvalitetssäkring. Den svenska versionen är fastställd av SIS. Kravstandarder: SS-EN ISO 9001 System för kvalitetssäkring vid konstruktion, utveckling, produktion, installation och service. Avsett att användas då det behöver visas att en leverantör har förmåga att utforma och tillhandahålla produkter som svarar mot ställda krav. Avvikelser från kvalitetskrav förebyggs under alla stadier. Samtliga led i byggprocessen täcks av denna version. SS-EN ISO 9002 System för kvalitetssäkring vid produktion, installation och service. Lämplig för t ex entreprenadföretag som enbart åtar sig utförandeentreprenader. SS-EN ISO 9003 System för kvalitetssäkring vid slutkontroll och slutprovning. Målet med systemet är naturligtvis att man, till följd av att arbetet blir effektivare och felfritt från början, skall tjäna pengar på det. Systemet skall även underlätta internationellt utbyte av varor och service. SS-EN ISO 8402 Klargörande och standardisering av kvalitetstermer inom området kvalitetsledning. ISO 14000 Miljöledningssystem som beräknas vara klart 1996. Standarden kräver att företaget har en miljöpolitik med mål, program och uppföljningssystem. Standarden innehåller även verktyg och metoder samt krav på ständiga förbättringar. Jfr EMAS, Europas motsvarighet till ISO 14000. Certifiering utförs i allmänhet av ett ackrediterat certifieringsorgan såsom SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk komfort) i Sverige. Certifiering kan antingen ske för hela företaget på en gång eller avdelning för avdelning.

Isolering Till toppen av sidan

För värmeisolering är det mest lämpligt med slutna porer, för ljudisolering öppna. Cellplast. Styrencellplasten är vit- eller blåfärgad. Den har god kemisk beständighet men är känslig för vissa lösningsmedel. Är inte speciellt lämplig ur brandsynpunkt då den smälter och brinner. (Kan dock göras självslocknande.) Extruderad cellplast har slutna celler, expanderad cellplast öppna. Har så låg ånggenomsläpplighet att den kan användas som ångspärr. Mineralull. Obrännbart. God ljudabsorberande förmåga. Beständigt mot organiska angrepp. Kliar! Stenull. Brunaktig. (T ex Rockwool) Glasull. Klargul. (T ex Gullfiber) Träull. Träullen blandas med cement och pressas i formar tills plattan hårdnat. Brännbar. Lösull. Isolering i lös form som i allmänhet sprutas in, på t ex ett takbjälklag.

Isotropt material Till toppen av sidan

Har lika egenskaper i alla riktningar. Motsats anisotropt.

J

Jordabalken Till toppen av sidan

Den avdelning i Sveriges Rikes Lag som innehåller regler om rättsförhållanden rörande fast egendom samt inskrivningsväsendet.

Jordarter Till toppen av sidan

Mineraljord. Jord som uppkommit genom mekanisk eller kemisk vittring av bergarter. Organisk jord. Jord som innehåller rester av växter och djur. Friktionsjord.Deformeras som ras. T ex sand. Kohesionsjord. Deformeras som skred. T ex lerjordar. Kornstorlekar. Ler: < 0,002 mm, Mjäla: 0,002 - 0,02 mm, Mo: 0,02 - 0,2 mm , Sand: 0,2 - 2 mm, Grus: 2 - 20 mm, Sten: > 20 mm

Just-in-time Till toppen av sidan

Produktionsmetod som innebär att leveranser inte kommer förrän de behövs. Gör att man slipper kostnads- och utrymmeskrävande lager.

K

Korsvirkeshus Till toppen av sidan

Har en stomme av trävirke som fylls ut med lera eller tegel. Korsvirkeshus, som nästan blivit en symbol för Skåne, har funnits både på Kreta och i Pompeji.

Köldbrygga Till toppen av sidan

Mindre del av en värmeisolerande byggnadsdel som har sämre värmemotstånd än byggnadsdelen i övrigt.

Kakel Till toppen av sidan

Plattor av lergods som är glaserade på yttersidan. Används bl a för beklädnad av våtrumsväggar och kakelugnar.

Kalkyl Till toppen av sidan

Beräkning av ekonomiska konsekvenser av olika verksamheter och handlingsalternativ. Förkalkyl. Kalkyler som upprättas före eller under ett projekts gång. Efterkalkyl.Kalkyler som upprättas efter färdigställande och som visar hur det egentligen gick. Kan användas som informationskälla vid upprättande av förkalkyler i andra, senare projekt.

Kalkylränta Till toppen av sidan

Speglar en investerares förräntningsanspråk på insatt kapital. Förräntningskravet på totalt kapital är i allmänhet högre än bankernas låneränta. Förutom inflationen så skall kalkylräntan även ta hänsyn till investerarens vinstkrav och risktagande. Vid undervärderad kalkylränta prioriteras låga investeringskostander.

Kallras Till toppen av sidan

Uppstår då luft plötsligt avkyls, exempelvis invid ett fönster, och då rasar nedåt pga högre densitet. Kallras vid fönster kan motverkas om man placerar ett radiator under fönstret som värmer upp luften.

Kantförstyvning Till toppen av sidan

På exempelvis en platta på mark är kanten extra tjock (dvs kantförstyvad) för att kunna bära t ex fasadens tyngd och andra laster som förs ned till grunden av bärande ytterväggar. (Se genomskärning.) Annat namn är vot.

Kapillaritet Till toppen av sidan

En vätskas förmåga att kunna stiga och kvarhållas i ett smalt rör eller i ett poröst material pga ytspänningen. Kapillär stighöjd. Den höjd över en vattenmättad zon som vatten kan stiga och hållas kvar pga kapillaritet i ett material. Kapillärbrytande skikt. Kan utgöras av exempel- vis tvättad makadam eller plastfolie. Se även dränering.

Kapitalkostnad Till toppen av sidan

Ränta och avskrivning på t ex fastighetskapitalet.

Kapitalutgift Till toppen av sidan

Ränta och amortering på lånat kapital.

Keramiska plattor Till toppen av sidan

Tillverkas av lera med olika tillsatser. Materialet formas till plattor och bränns så att det blir hårt och sprött. T ex kakel, klinker. Är slagtåligt men kräver stabilt underlag för att inte knäckas.

Kitt Till toppen av sidan

Plastisk massa för bl a fyllnadsarbeten. S k fönsterkitt består av lika delar rå och kokt linolja samt slammad krita.

Klimatskärm Till toppen av sidan

Skal som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden med avseende på bl a temperatur och fuktighet.

Klinker Till toppen av sidan

Av nederländskans "klingande tegel". Keramiska plattor bestående av brända sintrade leror med eller utan sand. Är hårt, slitstarkt, frosttåligt samt fuktgenomsläppligt. Används bl a som golvmaterial.

Kloasongvägg Till toppen av sidan

Putsad (reveterad) plankvägg. På väggen spikas oftast en matta av nät med invävda vasstrån, som skall bära putsen. Kloasongväggar var förr vanliga inom bostadslägenheter. (Putsen gör väggen mer brandskyddad.)

Kolonn Till toppen av sidan

Pelartyp med rund genomskärning som består av bas skaft och kapitäl. Delas in i olika stilar som t ex dorisk, jonisk och korintisk stil. En kolonnad består av en eller flera rader av kolonner som bär upp ett tak.

Komposit Till toppen av sidan

Heterogent material i vilket två eller flera olika material förenats för att utnyttja deras olika positiva egenskaper. T ex armeringsjärnens draghållfasthet och ballastens tryckhållfasthet i armerad betong. Ett annat exempel är glasfiberarmerad plast.

Kompressor Till toppen av sidan

Maskin i vilken luft eller annan gas komprimeras till ett högre tryck.

Koncession Till toppen av sidan

Upphandlingskontrakt där en del av ersättningen utgår i form av en rätt att utnyttja den färdiga anläggningen. Tillstånd av myndighet att få bedriva en viss verksamhet. T ex gruvdrift och eldistribution.

Kondensation Till toppen av sidan

Process då gas överförs till vätska, genom avkylning eller kompression, och kondensationsvärme avges.

Konsol Till toppen av sidan

Stöd som skjuter ut från en vägg och bär upp exempelvis en balkong eller en hylla.

Konsolidering Till toppen av sidan

Geoteknisk process genom vilken jords volym minskar pga ökad belastning.

Konsult Till toppen av sidan

I allmän betydelse: sakkunnig person som anlitas för vissa specialuppdrag eller som rådgivare. I byggbranschen: arkitekt, ingenjör eller konsultföretag som utför uppdrag åt beställaren.

Kontrakt Till toppen av sidan

Skriftligt avtal.

Kontraktshandlingar Till toppen av sidan

Kontraktet samt de i kontraktet uppräknade handlingarna såsom förfrågningsunderlaget, eventuella PM, anbud, beställning, betalningsplan, ev tidplan och AB92. Nuförtiden ersätts ofta kontraktet av en beställningsskrivelse. (Observera att avtalet sluts redan vid den muntliga beställningen.)

Kontrollplan Till toppen av sidan

I denna plan, som är resultatet av byggnads- nämndens byggsamråd med byggherren, skall anges vilken kontroll som skall utföras i samband med ett byggprojekt samt vilka intyg och anmälningar som är aktuella.

Konvektion Till toppen av sidan

Strömmande medium (gas eller vätska) transporterar värme eller fukt mellan platser med olika temperatur eller tryck. Naturlig konvektion uppstår pga. att varm luft är lättare än kall, vilket orsakar en cirkulation. Påtvingad konvektion uppstår då vind eller fläktar sätter luften i rörelse.

Kornisch Till toppen av sidan

Avslutande eller krönande listverk på fasad eller vägg. Synonymt med kransgesims.

Korrosion Till toppen av sidan

Angrepp på metaller och legeringar genom kemiska och/eller elektrokemiska reaktioner mellan materialet och dess omgivningar. Kräver tillgång på vatten (eller hög RF) och syre. Svaveldioxid och klorider kan öka korrosionshastigheten avsevärt.

Kortling Till toppen av sidan

Tvärgående regel mellan två stående reglar som fungerar som infästning för fasta tyngre inredningsdetaljer (t ex tvättställ).

KPI Till toppen av sidan

Konsumentprisindex. Skall ge en bild av den genomsnittliga prisutvecklingen för den totala privata konsumtionen. Används vid omräkning av priser från olika tidpunkter till ett gemensamt fast penningvärde. Ingen hänsyn tas till realprisutvecklingen. Grundas på den genomsnittliga prisutvecklingen för samhällets totala konsumtion och används ofta som mått på inflationen. Beräknas av SCB.

Kramla Till toppen av sidan

Fästdon för sammanhållning av byggnadsdel. (Exempelvis vid fasthållning av skalmur mot regelvägg.)

Kreditgaranti Till toppen av sidan

För att underlätta att få ett lån (för att finansiera ny- eller ombyggnad av ett bostadshus avsett för permanent bruk) kan man hos bostadskreditnämnden ansöka om att få en kreditgaranti för maximalt 30% av lånebeloppet. BKN garanterar därmed att långivaren inte riskerar att förlora sina pengar.

Kristallin struktur Till toppen av sidan

Utmärks av att atomerna är ordnade i ett regelbundet mönster.

Krympning Till toppen av sidan

Deformation pga uttorkning eller temperaturändring.

Krypgrund Till toppen av sidan

Grundkonstruktion som under bottenbjälklaget har ett ventilerat utrymme (minst 0,4 m i fri höjd) som är åtkomligt för inspektion. Vid inneluftsventilering (dvs inneluften får passera kryputrymmet innan det ventileras ut vilket gör att det blir ett varmt utrymme) fås varmare golv, fuktsäkrare byggnad, mindre grundläggningsdjup och naturligtvis större uppvärmningskostnad. Oberoende av krypgrundstyp är det fördelaktigt att skapa ett undertryck i grunden då det hindrar unken lukt att tränga upp i huset. Kallas ofta för torpargrund.

Krypning Till toppen av sidan

Den deformation tillkommer då en last får verka under lång tid. Deformationen försvinner inte då lasten avlägsnats.

Krysskolvning Till toppen av sidan

Sammanbindning av golvbjälkar i sidled med krysstag för att fördela punktlaster på bjälklaget. Minskar eventuell nedböjning.

Kulvert Till toppen av sidan

Antingen skyddande hölje runt markförlagd ledning eller underjordisk förbindelseled mellan byggnader.

Kvalitetskontroll Till toppen av sidan

Systematiska undersökningar som skall visa om ett arbete är utfört enligt ställda krav.

Kvalitetsplan Till toppen av sidan

Plan som används vid kvalitetssäkring av ett specifikt projekt eller kontrakt.

Kvalitetsstyrning Till toppen av sidan

Systematiska förberedelser nödvändiga för att få den rätta kvalitetsnivån i ett pågående arbete. Inkluderar kvalitetskontroll.

Kvalitetssäkring Till toppen av sidan

Systematiska förberedelser för att säkerställa ett arbetes kvalitet före start. Inkluderar kvalitetsstyrning. Ett effektivt kvalitetssystem är ett bra styrinstrument som ger minskade felkostnader och därmed ökad lönsamhet. Färre fel förbättrar dessutom förtroendet för verksamheten.

Köpebrev Till toppen av sidan

Ej obligatorisk köpehandling som för att gälla skall vara undertecknad av både köpare och säljare. Anger köpeskillingens storlek samt innehåller en förklaring av säljaren att egendomen överlåts på köparen. Utfärdas då full likvid erlagts och alla villkor i köpekontraktet är uppfyllda.

Köpekontrakt Till toppen av sidan

Skriftlig handling som är obligatorisk vid köp av fast egendom. Innehåller, förutom de uppgifter som ges i ett köpebrev, dessutom alla de rättsliga och ekonomiska villkor som i övrigt gäller för köpet.

Köpeskilling Till toppen av sidan

Total ersättning vid ett köp.

L

Lack Till toppen av sidan

Genomsynlig ytbehandling av t ex snickerier. Med pigmenttillsats erhålls lackfärg.

Lagfart Till toppen av sidan

Inskrivning av förvärv av äganderätt till fastighet i fastighetsbok. Skall sökas inom tre månader från upprättandet av köpehandlingen. Lagfartsbevis. Utfärdas av inskrivningsmyndigheten och innehåller uppgifter om lagfart, köpeskillingens storlek och eventuella bestämmelser som inskränker ägarens rätt. Utfärdas av inskrivningsmyndigheten.

Lamellträ Till toppen av sidan

En inre kärna av träribbor som på två motstående sidor klätts med ett eller flera fanérskikt.

Laminat Till toppen av sidan

Formvara uppbyggd av flera skikt av likvärdig tjocklek. T ex perstorpsplatta.

Lanternin Till toppen av sidan

Helt eller delvis glasad konstruktion på tak avsedd för insläpp av ljus eller eventuellt ventilation.

Lantmäteri Till toppen av sidan

Ansvarar för kartläggning och indelning av mark i rättsliga enheter samt registrering av dessa enheter.

Lasyr Till toppen av sidan

Genomsynlig färg med ringa täckförmåga.

Laxstjärt Till toppen av sidan

Skarvparti av trä vars profil påminner om en laxstjärt.

LGS Till toppen av sidan

Lägsta godtagbara standard. En bostadslägenhet anses enligt lagen ha LGS om den är försedd med anordning för: Kontinuerlig uppvärmning. Kontinuerlig tillgång till varm och kallt vatten för hushåll och hygien. Avlopp för spillvatten. Personlig hygien, omfattande toalett, tvättställ samt dusch eller badkar. Försörjning med elektrisk ström. Matlagning, omfattande spis, kylskåp, diskho, förvaringsutrymmen och avställningytor. Någonstans i fastigheten skall det dessutom finnas tillgång till tvättstuga och förrådsutrymmen.

Limträ Till toppen av sidan

Material som består av flera hoplimmade lameller med fibrerna orienterade i elementets längdriktning.

Linoleumgolv Till toppen av sidan

Tillverkas genom att en massa, bestående av linolja med tillsats av olika fyllnadsmedel och pigment, valsas fast på en juteväv. Vid valsningen kan olika mönster erhållas.

Lockpanel Till toppen av sidan

Utvändig beklädnad av fasader. Monteras med överlappning, sk lock, över fogen. Ger viss ventilation bakom panelen.

Loftgång Till toppen av sidan

Utvändigt, öppet trapphus med långsträckta balkonger på fasaden. Ger i ett flerbostadsshus mindre gemensam yta att värma upp och bättre utnyttjande av trapphus.

Lott Till toppen av sidan

Kallas den bit mark som avstyckats från en stamfastighet innan den blivit fastighetsbildad (vilket skall ske inom 6 månader).

Lyftningsplan Till toppen av sidan

Plan över när och hur mycket av kreditivet som skall lyftas.

Lån Till toppen av sidan

Bottenlån. Fastighetslån mot säkerhet av panträtt med bästa förmånsrätt. Brukar täcka upp till ca 70% av pantvärdet. Löptid i allmänhet mer än 20 år. Är oftast antingen ett annuitets- eller ett serielån. Topplån. Utgör den del av köpeskillingen som inte täcks av eget kapital och bottenlån. Har kortare löptid och högre ränta än bottenlånet. Är oftast ett rakt lån. Annuitetslån. Summan av amortering och ränta är nominellt alltid lika stor oavsett om låneräntan ändras, dvs om räntan höjs så förlängs lånetiden. Serielån.Låneräntan, som bestämmer ränteutgiftens storlek, varierar över tiden med marknadsräntan. Serieräntan, som bestämmer amorteringarnas storlek, ligger fast. Detta innebär att man i förväg vet exakt när lånet kommer att vara avbetalt samt att den finansiella kostaden kan variera över tiden. Enligt bilden intill har kapitalutgiften ett degressivt förlopp, men detta förlopp kan lika väl vara progressivt. Rakt lån. Lån vars avbetalningar nominellt är lika stora över hela avbetalningsperioden. Stående lån. Lån där man bara betalar ränta under löptiden och sedan amorterar allt i en enda klump i slutet.

Läkt Till toppen av sidan

Virke med tjocklek högst 50 mm och bredd högst 63 mm. Bärläkt.Horisontella ribbor spikade på ett tak (på ströläkten) som har till uppgift att bära takpannor eller dylikt. Ströläkt.Vertikala ribbor spikade på ett tak som gör att bärläkten inte ligger direkt mot takpappen. Ventilerar taket och gör att eventuellt vatten som rinner in under taket inte samlas där utan kan rinna vidare ut.

Lättbetong Till toppen av sidan

Detta byggmaterial, som uppfanns på 1920-talet, tillverkas antingen såsom oarmerade block för murning eller som armerade byggelement. De senare får inte kapas pga att armeringens ändförankring då försvinner. Materialet är värmeisolerande, lufttätt (80% av porerna är slutna), har låg volymvikt, högt brandmotstånd samt är bärande upp till fyra våningar. Gasbetong. Autoklaverad (högtrycksånghärdad) lättbetong. T ex Siporex (framställt av skifferkalk och cement) och Ytong (framställt av sand och cement). Blå betong kallas gasbetong som är tillverkad av radonhaltigt material. Lättballastbetong.Lättbetong som innehåller ballast med låg densitet, vanligtvis lättklinker (även kallat leca) vilket består av expanderad bränd lera.

Lödning Till toppen av sidan

Hopfogning av delar med smält tillsatsmaterial som väter grundmaterialet och har lägre smältpunkt än detta.

Löpande räkning Till toppen av sidan

Ersättningsform som innebär betalning efter självkostnadsredovisning med tillägg för arvode. Med procentuellt arvode. Entreprenörarvodet utgår med en i förväg fastställd procentsats på övriga kostnader. Ersättningsformen ger den utan konkurrens snabbaste byggstarten och kan därmed vara lämplig vid akuta reparationsinsatser. Då arvodet blir högre ju högre byggkostnaden blir uppmuntrar formen inte direkt till ett ekonomiskt byggande. Med fast arvode.Ur ekonomisk synpunkt är detta alternativ bättre för beställaren då han får ett lite bättre grepp om kostnaderna. Dessutom innebär det att entreprenören vill korta projekttiden så mycket som möjligt. Fortfarande vet dock byggherren inte vad slutsumman kommer att hamna på. Byggstart kan dock inte ske lika snabbt som vid procentuell ersättning då man först måste bedöma arvodet i förhållande till trolig projekttid. Med kostnadstak och incitament. Kostnadstaket hamnar i regel , jämfört med fast pris, på en större summa pga att förfrågningsunderlaget är översiktligt och därmed risken för entreprenören större. Byggherren vet dock vad projektet maximalt kommer att kosta. Projekttiden påverkas ungefär som vid fast arvode. Ofta brukar man kombinera kostnadstaket med ett incitamentsavtal.

M

Makadam Till toppen av sidan

2 till 10 cm stor krossten uppkallad efter den skotske ingenjören McAdam. Används bl a som vägbeläggning och dräneringsskikt.

Marklov Till toppen av sidan

Skriftligt tillstånd som enligt enligt PBL krävs för schaktning, fyllning, trädfällning eller skogsplantering.

Marknadsränta Till toppen av sidan

Ränta som regleras av centralbanken eller av någon annan myndighet. T ex räntor på penningmarknadsplaceringar och på obligationer.

Marknadsvärde Till toppen av sidan

Det mest sannolika värdet vid en försäljning på öppen marknad. Bestäms av utbud och efterfrågan. Underlag vid fastighetstaxering.

Markskiva Till toppen av sidan

Isolering av grundkonstruktion mot mark. Klarar högre laster än "vanlig" isolering. Består av hård cellplast.

Maskering Till toppen av sidan

Övertäckning av de ytor som inte skall behandlas vid t ex målning.

Masonit Till toppen av sidan

Varumärke för en typ av hård träfiberskiva.

Matjord Till toppen av sidan

Det översta jordlagret som har en mörkare färg än underliggande jord pga högre mullhalt. Bör avlägsnas innan grundläggning.

Meanderslinga Till toppen av sidan

Geometriskt ornament uppkallat efter floden Menderez i Mindre Asien.

Membranhärdning Till toppen av sidan

En nygjuten betongyta täcks med t ex en plast- folie så att avdunstningen blir minimal. Ger inte lika effektiv härdning som vattenhärdning, dvs "vattning".

Mängdavtagning Till toppen av sidan

Beräkning av erforderliga mängder av material, arbete, hjälpmedel och varor utifrån ritningar och andra handlingar. Resultatet blir en mängdförteckning.

Mängdbeskrivning Till toppen av sidan

Innehåller mängdförteckning jämte föreskrifter om och krav på utförande och kvalitet på arbeten som tillhör entreprenaden.

Mängdvara Till toppen av sidan

Vara som saknar bestämd geometrisk form. T ex grus och eldningsolja.

Märla Till toppen av sidan

U-formad metalltråd vars bägge ändar är spetsade för att lättare kunna slås in i trä.

Mögel Till toppen av sidan

Risk för mögelskador på trä och andra organiska material i en byggnad ökar markant då RF överstiger 80%. Skadorna ger ofta upphov till besvärande lukt, missfärgning och allergier hos de som vistas i de mögelskadade lokalerna. Dessutom ökar risken för angrepp av röta. Mögel försämrar dock inte träets hållfasthet.

N

Naja Till toppen av sidan

Binda samman t ex armeringsstänger med ståltråd.

Nedskrivning Till toppen av sidan

Då det bedömda marknadsvärdet är mindre än det bokförda värdet kan en tillgång skrivas ned till marknadsvärdets nivå. Engångsföreteelse till skillnad från avskrivning. Motsats uppskrivning.

Nominell Till toppen av sidan

Beteckning för mått som inte tar hänsyn till prisnivåns förändring. Löpande penningvärde. Jfr real.

NR Till toppen av sidan

Nybyggnadsregler. Sedan 1994 ersatt av BBR och BKR.

NRL Till toppen av sidan

Naturresurslagen

Nuanskaffningsvärde Till toppen av sidan

Speglar hur mycket det skulle kosta att idag återanskaffa samma prestanda som en äldre tillgång har.

Nyanskaffningsvärde Till toppen av sidan

Visar hur mycket det skulle kosta att idag producera en ny byggnad med samma funktion som den ursprungliga.

Nyckeltal Till toppen av sidan

Tal, ofta en kvot, som ger komprimerad information om ett företags tillstånd och som på ett överskådligt sätt visar trendutvecklingen och möjliggör enkla jämförelser. Kompletterar ofta t ex cash flow-analyser. Exempel på nyckeltal är likviditet och soliditet.

O

Offert Till toppen av sidan

Anbud

Ofri grund Till toppen av sidan

Mark som upplåts till brukande till annan än den som äger marken. Kan ske fritt eller mot vederlag.

Områdesbestämmelser Till toppen av sidan

Planinstitut över ett begränsat område vars användning inte regleras i någon detaljplan.

P

Panel Till toppen av sidan

Brädfodring (dvs inklädnad med brädor) av väggar eller tak.

Pantbrev Till toppen av sidan

Bevis utfärdat av inskrivningsmyndigheten som visar att fastighetsägaren erhållit inteckning i sin fastighet på ett visst belopp (dvs en del av fastighetens värde har gjorts rörligt). Kan lämnas som säkerhet till långivare.

PBL Till toppen av sidan

Plan och bygglagen (1995). Lag för reglering av markanvändning och byggande. Tre typer av lov: bygg-, rivnings-, marklov

Permeabilitet Till toppen av sidan

Materials genomsläpplighet för gaser/vätskor pga skillnader i totaltryck.

Pilaster Till toppen av sidan

En från en muryta utskjutande flat murpelare med bas och kapitäl. (Ser ut som en tillplattad kolonn.) Kan ge extra stöd för taklagret eller vara enbart dekorativ.

Planinstitut Till toppen av sidan

Komplex av rättsregler som reglerar en fysisk plans tillkomst, innehåll, rättsverkan och användning. T ex detaljplan.

Planka Till toppen av sidan

Virke med minsta tjocklek om 45 mm samt minsta bredd om 140 mm.

Planmonopolet Till toppen av sidan

Kommunens exklusiva rätt att bestämma hur och var bebyggelse får ske. (Markägaren bestämmer i allmänhet när det ska ske.)

Plast Till toppen av sidan

Material vars huvudbeståndsdel är polymera organiska föreningar. Innehåller dessutom tillsatsämnen (färgpigment, fyllmedel, mjukningsmedel, stabilisatorer etc) i varierande mängd. Termoplast.Polymermolekylerna är mer eller mindre löst bundna och hoptrasslade i kedjor av varierande längd. De lösa bindningarna gör att termoplaster kan värmas upp och omformas många gånger utan att egenskaperna förändras. T ex. LD-polyeten (ångspärr, plastpåsar, rör), polystyren (cellplast) och PVC (rör, hängrännor, golvbeläggning). Härdplast.Molekylkedjorna är sammanlänkade med kortare molekylbryggor till stora tredimensionella nät. Nätstrukturen gör att härdplaster inte kan omformas utan sönderdelas kemiskt vid hög temperatur. T ex polyuretan (cellplast, fogmassa) och epoxi (lim, bindemedel i färg).

Platta på mark Till toppen av sidan

Grundläggningsstyp bestående av en betong- platta (100-200 mm tjock) som läggs direkt på marken sedan matjorden avlägsnats och en avjämnad och packad undergrund byggts upp av lämpligt grus- och sandmaterial. Isoleringen kan vara underliggande (mest fuktsäker) eller överliggande.

Plint Till toppen av sidan

Fyrkantig platta eller sockel under t ex en pelare.

Plywood Till toppen av sidan

Kallas även kryssfanér och består således av ett antal korsade och hoplimmade fanér (av vanligen furu eller gran). Skivor av plywood används ofta vid betongformning.

Porositet Till toppen av sidan

Anger förhållandet mellan porvolymen och totalvolymen.

Prefab Till toppen av sidan

Förkortning för prefabricerad, dvs förtillverkad.

Profilerad plåt Till toppen av sidan

Plåt med karakteristisk profil. Typer: våg- profilerad, trapetsprofilerad. Förr användes istället benämningen korrugerad plåt.

Projekt Till toppen av sidan

En i tid och från övrig verksamhet avgränsad arbetsuppgift. Ett byggnadsobjekt kallas ett färdigprojekterat byggnadsförslag som är klart att börja byggas eller som redan är färdigbyggt.

Projekteringsledare Till toppen av sidan

Samordnar de olika projektörsinsatserna. Är vanligtvis arkitekten men kan också vara byggledaren.

Projektörer Till toppen av sidan

Ansvarar för upprättandet av sina respektive delar av förfrågningsunderlaget och produktionshandlingarna. Exempel på projektörer är arkitekter och konstruktörer.

Purra Till toppen av sidan

Att slå ner en spik, bult eller dylikt i trä så att huvudet kommer under ytan.

Puts Till toppen av sidan

Tunt ytskikt av bruk på mur, vägg, tak o dyl.

R

RA Till toppen av sidan

Råd och Anvisningar till AMA. Finns som hjälp till samtliga AMA. Innehåller dock inte några bindande föreskrifter.

Radiator Till toppen av sidan

Värmeelement.

Radon Till toppen av sidan

Radioaktiv gas som är en sönderfallsprodukt av radium och naturligt förekommande. Avger en svag radioaktiv strålning som är farlig för människan. Radon kan finnas som markradon i t ex rullstensåsar, granit och alunskiffer. Radonhaltigt material har använts vid viss tillverkning av lättbetong, sk blå gasbetong som numera har slutat tillverkas.

Rappning Till toppen av sidan

Äldre benämning för putsning.

Real Till toppen av sidan

Beteckning för mått som tar hänsyn till förändringar i prisnivån, dvs inflationen. Visar pengars egentliga köpkraft.

Realisationsförlust Till toppen av sidan

Uppstår då försäljningspriset av t ex en villa är lägre än inköpspriset. Förlusten är avdragsgill i deklarationen. Hamnar i en redovisning under rubriken extraordinära poster. Motsats realisationsvinst (som beskattas).

Regel Till toppen av sidan

Trävirke med tjockleken 34-63 mm och bredden 70-125 mm alternativt plåtreglar tillverkade av tunn stålplåt och bockade till ett u-format tvärsnitt.

Regelvägg Till toppen av sidan

Består av syll, stående reglar och hammarband samt beklädnad av brädor, skivor eller dylikt.

Regionplan Till toppen av sidan

Planinstitut enligt PBL för samordning av flera kommuners översiktliga planering. Behandlar bl a var viktigare trafikleder och anläggningar för vattenförsörjning och fritidsliv skall anläggas.

Renovering Till toppen av sidan

Återställande till skick som ur funktionssynpunkt är jämförbart med nytt.

Reparation Till toppen av sidan

Avhjälpande av fel till driftduglighet.

Restaurering Till toppen av sidan

Återställande av ett objekts skick så att det till utseende och material motsvarar det ursprungliga skicket.

Restvärde Till toppen av sidan

Det värde som efter upp-, ned- eller avskrivning kvarstår av en tillgångs anskaffningsvärde. Anges oftast i meningen kvarstående värde vid brukstidens slut.

Revetering Till toppen av sidan

Beklädnad med puts på väggar av trä. Vanligt vid 1800-talets mitt. För att putsen skall fästa kan man exempelvis använda på trästommen fastspikade ståltrådsnät med invävda vasstrån eller sk reveteringstegel. Reveterade innerväggar brukar kallas kloasongväggar.

RF Till toppen av sidan

Relativa fuktigheten anger förhållandet (%) mellan aktuell ånghalt och mättnadsånghalt. Är i Sverige utomhus högst vintertid (80-90 %) och lägst på våren (50 %). Inomhus är RF högst på sommaren och lägst på vintern. Kan även kallas relativ ånghalt eller relativt ångtryck. Hög RF ökar risken för angrepp av t ex mögel. Den kritiska relativa fuktigheten brukar generellt sättas till 80% för organiska material.

Ringvarv Till toppen av sidan

På fasaden liggande timmer vid nytt våningsplan. I detta fästes det spontade stående timret.

Ritningar Till toppen av sidan

Ritningar kan förekomma i format allt från A0 till A4 (A1 vanligast) och blankettmaterialet kan utgöras av antingen transparent plastfilm eller papper. De skall förses med marginal runt om som skall vara 5 mm, utom vid vänstersidan där den skall vara 25 mm. En textruta, vars utseende och innehåll kan variera, skall placeras längst ner till höger. Hänvisningar och förklaringar placeras i en kolumn ovanför textrutan. Arkitektritningar. T ex situationsplaner, planer, fasader, sektioner, detaljredovisningar, uppställningsritningar. Svarta papperskopior. Konstruktionsritningar. Redovisning av bärande konstruktioner, grundläggning etc med angivande av mått, kvaliteter, dimensioner etc. Blåa papperskopior. Markritningar.Redovisning av marknivå, utvändiga planer. VVS-ritningar. Redovisar installationer för värme, vatten, sanitet samt ventilation med tillhörande reglerutrustning. Skära papperskopior. El-ritningar. Redovisning av ledningsdragning, elcentraler, eluttag, armaturer mm. Skära papperskopior. Ritningar kan även delas in efter under vilket tidsskede de upprättas. Förslagsritningar.Underlag för planering. Arbetsritningar.Underlag för genomförande. Relationsritningar. Upprättas när bygget är klart och visar slutligt utförande.

Rivningslov Till toppen av sidan

Skriftligt tillstånd enligt PBl att utföra rivning.

ROT Till toppen av sidan

Förkortning för Renovering Ombyggnad Tillbyggnad. (Enligt PBL heter dock ombyggnad numera istället "ändring av byggnadsverk".)

Rumsstandard Till toppen av sidan

Av myndigheter m fl angivna kvalitets- och kvantitetskrav på rum. Numera finns det inga direkta krav på minsta area, höjd etc utan nu har man istället satt krav på rummens funktion, dvs istället för att ange en minsta köksarea har man t ex angivit antal sittplatser som skall få plats. Enligt tidigare krav skulle t ex takhöjden vara minst 2,4 m och ett rum ha en golvyta på minst 7 m2.

Rundvirke Till toppen av sidan

Obarkat eller i skog eller vid industri barkat, men inte på annat sätt behandlat virke.

Rustbädd Till toppen av sidan

Äldre grundläggningstyp för byggnation på sviktande underlag, t ex lös lera. Består av flera lager, korsvis hopfogade, trästockar på vilka grundmurarna vilar. Är beroende av att vattennivån inte sänks då trä snabbt ruttnar om det kommer i kontakt med luft.

Råspont Till toppen av sidan

Spontat virke med den bättre flatsidan sågad och den andra grovhyvlad. Användes förr ofta som inklädnad av tak och väggar.

Ränndal Till toppen av sidan

Horisontal skärning mellan två från olika håll lutande takfall. Dalen som bildas kan användas som takavvattningskanal. Jfr. vinkelränna.

Ränta Till toppen av sidan

"Hyra" vid lån av kapital. En nominell ränta tar hänsyn till valutans värdeförändring pga inflation. (1 + nominell ränta) = (1 + real ränta) * (1 + inflation)

Räntebidrag Till toppen av sidan

Statlig subvention. Garanti för att ränte- kostnaderna i ett hus med statlig belåning hålls på en viss nivå. Motsvarar skillnaden mellan marknadsräntan och den garanterade räntenivån. Saknar koppling till faktisk räntekostnad och betalas ut även vid finansiering med uteslutande eget kapital.

Röta Till toppen av sidan

Nedbrytning av trä orsakad av svamp eller annan mikroorganism. Brunröta.Bryter ned framför allt cellulosa. Vitröta.Bryter ned framför allt lignin (vedämne). Tur. För sk skåningar kan röta även betyda jätteflax.

S

Sakvara Till toppen av sidan

Vara som är färdig för en självständig funktion. T ex fönster och kylskåp.

Sakägare Till toppen av sidan

Part i rättstvist eller rättegång. Ofta liktydigt med målsägande.

Samfällighet Till toppen av sidan

Markområde, vattenområde eller rättighet som tillhör flera fastigheter gemensamt. Registreras hos länsstyrelsen.

Sandwichelement Till toppen av sidan

Oftast prefabricerat byggnadselement samman- byggt av flera olika material där ytskiktet oftast har som uppgift att vara bärande, skyddande och omsluter någon form av isolering.

SBN Till toppen av sidan

Svensk Byggnorm. Statens Planverks bestämmelser som numera är avskaffade och ersatta med BBR. Är dock ändå aktuell såtillvida att nästan hela Sveriges fastighetsbestånd är byggt efter dessa normer.

Schakt Till toppen av sidan

Slutet utrymme med huvudsakligen vertikal utsträckning som kan sträcka sig genom flera våningsplan. T ex hisschakt och ledningsschakt.

Schaktning Till toppen av sidan

Bortskaffande av jord, grus eller berg genom grävning eller sprängning.

Schellackering Till toppen av sidan

Behandling av kvistar, feta och kådiga ställen på trä, tjärfläckar mm med scellacklösning för att förhindra genomslag.

Servisledning Till toppen av sidan

Ledning som sammanbinder en fastighet med en förbindelsepunkt på ett distributionsnät.

Servitut Till toppen av sidan

Rättighet för ägare till fastighet att nyttja del av annan fastighet för t ex dragning av ledning eller väg. Officialservitut.Beslutat i domstol eller av annan myndighet. Avtalsservitut. Frivilligt avtal mellan parterna.

SIS Till toppen av sidan

Standardiseringskommissionen i Sverige. Statligt stödd, ideell förening som bildades 1922. Ger bl a ut Byggstandard i samarbete med Svensk Byggtjänst.

Situationsplan Till toppen av sidan

Anger tomtgränser, läge för befintliga och planerade byggnader, markdispositioner mm.

Självdrag Till toppen av sidan

Ventilationsprincip som fungerar så länge en byggnad är så pass otät att luft av sig själv kan flöda in och ut utan hjälp av någon fläkt. Vanligt förekommande i småhus.

Självhjälpsrätten Till toppen av sidan

Om värden vägrar renovera en lägenhet, som har en lägre standard än den som hyresgästen har rätt att kräva, eller om han vägrar reparera någonting som han rimligtvis borde stå för så kan hyresgästen låta göra detta på värdens bekostnad. Om värden trots allt vägrar att betala och en tvist uppstår har hyresgästen möjlighet att deponera sin hyra hos länsstyrelsen tills dess att tvisten är löst. Han kan därmed inte anklagas för dröjsmål med hyran och därmed inte vräkas om det skulle vara så att värden anses ha rätten på sin sida.

Skalmur Till toppen av sidan

Icke bärande mur som normalt endast belastas av vindlast och egentyngd. T ex tegelfasad.

Skifte Till toppen av sidan

Horisontellt lager av mursten med tillhörande fog. Jfr förband.

Skiljedomsförfarande Till toppen av sidan

Enligt AB 92 skall tvister i första hand avgöras genom skiljedom. Tvister avgörs snabbare i skiljedom än i domstol. Domen blir dock ej offentlig och därmed inte prejudicerande samt kan inte överklagas.

Skjuvspänning Till toppen av sidan

Spänning parallellt med ett plan.

Skorstensverkan Till toppen av sidan

Uppkommer då luft har en tryckdifferens, pga skillnad i densitet (vilket oftast beror på en temperaturskillnad) och därmed den lättare luften stiger uppåt och dras ut genom skorstenen.

Skråspikning Till toppen av sidan

Indrivning av spik i sned riktning mot en yta.

Skvallerhål Till toppen av sidan

Schakt kan förses med ett hål som ska "skvallra" om ett läckage skulle uppkomma.

Skyddsrum Till toppen av sidan

Enligt civilförsvarslagen skall kommunen se till att skyddsrum byggs i mera utsatta tätorter. I bostadshus svarar staten för kostnaderna.

Slamning Till toppen av sidan

Påslagning av ett tunt lager (2-3 mm) putsbruk på en murad eller gjuten vägg. Framhäver underliggande murverks struktur

Slits Till toppen av sidan

Långsträckt hålighet, i t ex en vägg, avsedd för ledningsdragning, ventilationskanaler eller liknande.

Slutbevis Till toppen av sidan

Utfärdas av byggnadsnämnden då byggherren slutfört sina åtaganden enligt kontrollplanen.

Småhus Till toppen av sidan

Bostadshus som innehåller högst två lägenheter.

Soliditet Till toppen av sidan

Betalningsförmåga på lång sikt. Kallas även kreditvärdighet. Kvoten av eget kapital och totalt kapital.

Spackel Till toppen av sidan

Halvfast massa bestående av t ex cement, torkad sand och tillsatser eller t ex krita blandat med linolja. Används för att fylla ut ojämnheter och sprickor innan målning. Flytspackel.Avjämningsmassa för betong- bjälklag som själv ställer in sig i plant läge, vilket innebär både tids- och arbetsbesparing. Ursprungligen användes kasein (protein) som flyttillsatsmedel. Detta ämne är instabilt i fuktig miljö och gav således grogrund för mikro- organismer med bl a elak lukt, hälsoproblem och missfärgningar som följd. Denna tillsats är dock numera förbjuden. Mellan 1977 och 1983 användes flytspackel i 90% av alla bostäder och lokaler som byggdes.

Sparre Till toppen av sidan

Smalt fyrkantsvirke med en sida om 70-200 mm.

Spikplåt Till toppen av sidan

Plåtbit som är försedd med stansade och åt ena sidan utvikta tänder, dvs en "polyspik". Används ofta i takstolar.

Spjäll Till toppen av sidan

Platta som reglerar genomströmningen i ett rör eller en kanal.

Spont Till toppen av sidan

Vertikal stödkonstruktion som vid schaktning skall ta upp jordtryck eller hindra vattengenomträngning. Virke försett med fjäder och not (för fogning). Kan även förekomma på metallprofiler.

Spröjs Till toppen av sidan

List som indelar glasruta utan att vara fönsterluftsuppdelande.

Spånskiva Till toppen av sidan

Framställs av träspån blandat med syntetharts- lim. Kan skiktas så att skiktet närmast ytan blir uppbyggt av finare spån och mer limämnen, vilket gör att man får en hårdare och jämnare yta. Stor krypbenägenhet.

Spännvidd Till toppen av sidan

Avstånd mellan upplag i ett horisontellt bärverk.

SS Till toppen av sidan

Svensk Standard. Ges, när det gäller bygg- branschen, ut i form av böcker benämnda Byggstandard. Jfr SIS.

Stadsarkitekt Till toppen av sidan

Har som uppgift att biträda byggnadsnämnden i plan- och byggnadsfrågor.

Stadsingenjör Till toppen av sidan

Har på uppdrag från byggnadsnämnd ansvar för en kommuns mätningsväsende om distrikts- lantmäteri saknas.

Stag Till toppen av sidan

Konstruktionselement som endast är utsatt för dragande krafter. (T ex wires som sidostabiliserar en radiomast.)

Stamfastighet Till toppen av sidan

Fastighet från vilken uppdelning i nya fastigheter ägt rum.

Stomkomplettering Till toppen av sidan

Till stomkomplement räknas bl a icke bärande väggar, trappor, ytbeklädnader etc.

Stomme Till toppen av sidan

Det system av konstruktionselement som upptar och fördelar laster samt för ner dessa till undergrunden i en byggnad. Förr fick man enligt NR inte bygga hus med trästomme högre än 2 våningar. Denna restriktion är dock numera borttagen i BBR.

Sträva Till toppen av sidan

Snedställt stöd vanligen av trä.

Stukatur Till toppen av sidan

Blandning av gips, kalk och sand som används till att forma interiördekorationer i tak och på väggar.

Stuprör Till toppen av sidan

De vertikala rör som leder regnvatten från häng- rännor ner till antingen en väldränerad och lutande markyta eller till någon form av uppsamlingstunna.

Stål Till toppen av sidan

Legeringar med järn som huvudbeståndsdel. Rostfritt stål. Järn legerat med nickel (8%) och krom (28%). Kallas syrafast om det även inne- håller molybden.

Stämp Till toppen av sidan

Vertikal stötta.

Stämpelskatt Till toppen av sidan

Skall erläggas till staten vid förvärv av fast egendom eller tomträtt. Beräknas som en procentsats på köpeskillingen.

Stöppling Till toppen av sidan

Behandling av nymålad och ännu inte torkad yta vilken innebär att man stöter en pensel eller svamp mot ytan, så att den får ett putsliknande (småknottrigt) utseende.

Stötfog Till toppen av sidan

Lodrät fog mellan två stenar i samma skift i ett murverk.

Sublokation Till toppen av sidan

Upplåtelse i andra hand av hyresrätt eller arrenderätt.

Substitution Till toppen av sidan

Överlåtelse av nyttjanderätt.

Suterränghus Till toppen av sidan

Hus vars källarvåning endast delvis är belägen under marknivå.

Svetsning Till toppen av sidan

Sammansättning av delar varvid de smälter samman med eller utan tillsatsmaterial (vars smältpunkt i så fall ligger nära grundmaterialets). Jfr lödning.

Syll Till toppen av sidan

Virkesdel som utgör upplag för bärande vägg eller bjälklag.

Systemhandling Till toppen av sidan

Visar byggnads form, konstruktion och kvalitet så noggrant att handlingarna, med mindre kompletteringar, kan användas vid ansökan om bygglov.

Sättning Till toppen av sidan

Då ett jordlager sjunker i förhållande till omgivningen. Kan uppkomma vid t ex stor belastning eller en grundvattensänkning.

T

Takfall Till toppen av sidan

Taklutning.

Taklag Till toppen av sidan

Bärande konstruktion i yttertak. Vanligen system av takstolar. Även kallat takröste.

Taklagsfest Till toppen av sidan

Tradition från den tid då man byggde hus med grannarnas hjälp. Som tack för hjälpen hölls en fest när takstolarna rests.

Taksprång Till toppen av sidan

Den del av yttertaket som skjuter ut utanför ytterväggen. Även kallat takskägg och takfot.

Takstol Till toppen av sidan

Bärverket till sluttande tak. Kan bestå av stolpverk, bjälkar, fackverk eller bågar. Svensk takstol. Möjliggör inredning av vind.

Taxeringsvärde Till toppen av sidan

Utgör ca 75% av marknadsvärdet två år före taxeringstillfället. Ligger till grund vid beräkning av fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt, stämpelskatt vid lagfartsansökan samt vid beräkning av skattemässigt avskrivningsunderlag. Taxeringsvärdet justeras årligen med en omräkningsfaktor (uppskattad marknadsvärdesutveckling). Allmän fastighetstaxeringsker vart 6:e år med rullande schema, dvs 1996 kommer alla småhus att värderas, 1998 alla lantbruk och år 2000 alla hyreshus, industrier och specialenheter. Särskild fastighetstaxering sker varje år. Taxering av alla fastigheter som är nya eller som har genomgått en större förändring.

Tegel Till toppen av sidan

Keramiskt byggnadsmaterial gjort av lera. Redan 2400 år f Kr byggde sumererna hus av bränt tegel. I Sverige ger glacialleror, som är järnhaltiga, rött tegel medan märgelleror, som är kalkrikare, ger gult gods. För att få en tegelfasad tillräckligt ventilerad skall var tredje stötfog i nedersta skiftet vara öppen. Fasadtegel.Tegelstenar för murverk som utsätts för klimatiska påfrestningar och där särskilda krav ställs på utseendet. Är ofta ytbehandlade, t ex borstade, kammade eller chamotterade. (Chamottetegel är fasadtegel vars kopp- och löpytor vid tillverkningen beströtts med krossade tegelskärvor.) Murtegel. Tegelsten för murverk som inte utsätts för klimatiska påfrestningar och där inga särskilda krav ställs på utseendet. Reveteringstegel. Tegelplattor som spikas på trähus för att ge fäste för puts. Fulltegel.Massivt tegel utan hål. Gittertegel. Månghålstegel med ca 55 rombiska hål. Hålen reducerar inte tryckhållfastheten då de gör att stenen blir mer genombränd. Normaltegel:250 * 120 * 62 mm Stortegel:287 * 87 * 62 mm Modultegelhar en kvadratisk sida, dvs dess mått är 287 * 62 * 62 mm. Löpyta (synlig långsida), koppyta (synlig kortsida), liggyta (övre och undre storyta). Löpare. Tegelsten, i ett murverk, som är parallell med murverkets längdriktning. Bruttodensitet runt 1500 kg/m3.

Teodolit Till toppen av sidan

Kikare med hårkors, för mätning av vinklar, som har skalor där vridningen i höjd- och sidled kan avläsas.

Terrass Till toppen av sidan

Naturligt bildad eller uppbyggd avsats.

Textur Till toppen av sidan

Form hos yta pga materialets struktur.

Tidplaner Till toppen av sidan

Huvudtidplan.Upprättas av byggherren eller av honom anlitad projektör före upphandling, förutom vid totalentreprenad då den upprättas av entreprenören. Berör hela produktionen översiktligt. Utgör underlag vid anbudsräkning. Produktionstidplan.Beskriver produktionen detaljerat och är klar vid byggstart. Detaljtidplaner. Görs under byggdriftskedet. Omloppstidplan. Gäller del av produktionen. Rullande tidplan. Gäller samtliga aktiviteter under en viss period. (I byggsammanhang ofta 3 veckor) Arbetsberedning. Planering av en viss aktivitet.

Tixotropt material Till toppen av sidan

Material som vid omrörning eller dylikt får lösare konsistens än det hade i orört tillstånd.

Tolerans Till toppen av sidan

Tillåten avvikelse från ett bestämt värde.

Tomträtt Till toppen av sidan

Form av nyttjanderätt till mark som tillhör stat, kommun eller stiftelse. Gäller i obegränsad tid och regleras i avtalsperioder där den första skall omfatta minst 60 år. Anses vara lös egendom.

Torpargrund Till toppen av sidan

Äldre grundläggningstyp som numera ofta används som samlingsnamn för alla typer av grunder med fribärande bjälklag.

Transformator Till toppen av sidan

Don som omvandlar elenergi av en viss spänning till elenergi av annan spänning.

Trappa Till toppen av sidan

För att få en trappa som är behaglig att gå i kan den ha som mått att 2 ggr steghöjden plus stegbredden skall bli ungefär 63 cm.

Tretong Till toppen av sidan

Varumärke för en typ av betong med sågspånsinblandning.

Trossbotten Till toppen av sidan

Äldre namn för blindbotten.

Trycke Till toppen av sidan

Dörrhandtag.

Tryckimpregnerat virke Till toppen av sidan

Virke som under inverkan av tryck eller vakuum impregnerats med träimpregneringsmedel (kreosottjära, zinksulfat och arsenikföreningar). Behandlingen ökar virkets förmåga att stå emot fukt, mögel, röta och insekter.

Trådkant Till toppen av sidan

Ca 2 mm kantöverlägg vid uppsättning av tapet el dyl.

Träullsskiva Till toppen av sidan

Skiva bestående av träull och bindemedel (vanligen cement). Värme- och ljudisolerande beklädnad för väggar och tak.

TT-platta Till toppen av sidan

Består av betongplatta med integrerade balkar.

Tvångsförvärv Till toppen av sidan

Kan vara antingen expropriation eller inlösen.

Tvåstegstätning Till toppen av sidan

Tätning där man skiljer på regn- och vindskydd.

Täkt Till toppen av sidan

Plats där man utvinner en naturtillgång. T ex grustäkt.

U

Underhåll Till toppen av sidan

Resursinsats som påverkar en byggnads värde som realkapital positivt. Åtgärd för att bibehålla en funktion och standard. Indelas i planerat och akut underhåll.

Undersökningsplikt Till toppen av sidan

Innan köp är det köparens plikt att undersöka försäljningsobjektet. Jfr upplysningsplikt.

Upphandling Till toppen av sidan

Köpprocess som i allmänhet inleds med infordran av anbud och avslutas med ingående av avtal.

Upphandlingsform Till toppen av sidan

Sättet för anbudsinfordran, entreprenadform samt ersättningsform

Upplysningsplikt Till toppen av sidan

Det är säljarens plikt att upplysa om fel och företeelser som kan vara av betydelse vid bedömning av en fastighets tillstånd.

Upplåtelseformer Till toppen av sidan

Bostadsrätt. Bostadsrättsföreningens medlemmar äger och förvaltar gemensamt sitt bostadsområde. Hyresrätt. Upplåtelseform genom hyresavtal med fastighetsägaren. Ägaren kan vara kommun, bolag eller privatperson. Även kooperativa hyresfastigheter förekommer. Äganderätt. Fastighetsägaren har själv det ekonomiska och förvaltningsmässiga ansvaret för bostaden. Andelslägenhet. Benämning på lägenhet i flerbostadshus som samägs och bebos av flera ägare. Dessa träffar sinsemellan avtal om dispositionen av lägenheterna i huset och om förvaltningen av detta. Samägandet ger sålunda i sig själv inte någon besittningsrätt till lägenheten.

Ursparning Till toppen av sidan

Åstadkommande av hål redan i tillverkningsskedet genom formning, murning eller motsvarande. Jämför med håltagning som sker i efterhand.

Utfackningsvägg Till toppen av sidan

Icke bärande yttervägg placerad på bjälklag mellan bärande innerväggar eller pelare.

Utkragning Till toppen av sidan

Byggnadskonstruktion med utskjutande bjälkhuvuden alternativt konsoler som bär upp t ex en utskjutande övervåning eller ett burspråk.

Utsättning Till toppen av sidan

Överföring av givna mätdata, på t ex en karta eller ritning, till en punkt i terrängen respektive på en byggnadskonstruktion. Ibland används termen utstakning istället.

U-värde Till toppen av sidan

Värmegenomgångskoefficient. Anger den mängd värme som passerar vinkelrätt genom 1 m2 av en skiljevägg då medeltemperatur- differensen mellan de båda sidorna är 1oC. Kallades tidigare k-värde. Är för englasfönster ca 5 W/m2,oC, för treglasfönster ca 1,8 W/m2,°ree;C samt för en yttervägg ca 0,25 W/m2,°ree;C.

V

VA Till toppen av sidan

Sammanfattande benämning för vattenförsörjning och avlopp (alternativt vattenavvisande beklädnad vid klassning av våtrum).

Vakuumsugning Till toppen av sidan

Behandling av färsk betong med vakuum så att den komprimeras och vatten frigörs på ytan och sugs bort. Minskar bl a risken för stenseparation och ger bättre slitstyrka och beständighet.

Vattenbräda Till toppen av sidan

Även kallad vattbräda. Skall hindra vatten från att tränga in under taket längs vindskivan på gaveln. Är numera ofta ersatt av en gavelskiva av plåt.

Vattenlås Till toppen av sidan

Utgörs av en S-formad krök på en avloppsledning. I krökens nedre del stannar vatten kvar vilket hindrar illaluktande gaser att stiga upp ur avloppet.

Vattenpass Till toppen av sidan

Anger horisontalplanet. Består av böjt glasrör med vätska och en luftblåsa som söker sig till rörets högsta punkt.

Ventilation Till toppen av sidan

Sammanfattande term för luftdistribution, luftspridning och luftväxling. En väl fungerande ventilationsanläggning kräver ett lufttätt skal. Allmän ventilation.All luft i ett utrymme ersätts. Sker i mindre hus i allmänhet med självdrag. Punktventilation.Ventilationen koncentreras till ett visst ställe, t ex köksfläkten över en spis.

Vindskiva Till toppen av sidan

Bräda längs takkanten som täcker gavelsprånget som skydd mot inträngande vind och vatten. Ofta försedd med överliggande vattenbräda.

Vinkelränna Till toppen av sidan

Lutande ränndal. T ex i takskärningen på ett vinkelhus.

Vite Till toppen av sidan

Penningsumma, fastställd av domstol eller angiven i avtal, som skall erläggas i böter då någon part inte fullföljt sina plikter.

Vot Till toppen av sidan

Annat namn för kantförstyvning.

VVS Till toppen av sidan

Värme Ventilation Sanitet.

Värdeår Till toppen av sidan

Samma som nybyggnadsåret såvida byggnaden inte blivit påtagligt om- eller tillbyggd. Används vid fastighetstaxering.

X

X Till toppen av sidan

Det finns inga relevanta ord på denna bokstav.

Y

Y Till toppen av sidan

Det finns inga relevanta ord på denna bokstav.

Z

Z Till toppen av sidan

Det finns inga relevanta ord på denna bokstav.

Å

Ånghalt Till toppen av sidan

Kg ånga per m3 luft. Mättnadsånghalten anger maximal ånghalt vid viss temperatur. Gräns för kondensation.

Ångspärr Till toppen av sidan

Materialskikt avsett att försvåra transport av ånga orsakad av diffusion eller konvektion. Placeras på den varma sidan av isoleringen. Kan bestå av en plastfolie (vanligast), luftspaltbildande plastskiva, byggpapp, asfaltstrykning etc.

Åskledare Till toppen av sidan

Ledare placerad, på för åsknedslag utsatta platser, för att avleda blixtnedslag utan att något skadas. Gjord av något ledande material som t ex koppar.

Ä

Ägarhypotek Till toppen av sidan

Då överhypoteket tillkommer pantens ägare, dvs pantbrev som inte lämnats i pant.

Ö

Överhypotek Till toppen av sidan

Den del av ett pantbrevs värde som överstiger skuldsumman.

Översiktsplan Till toppen av sidan

Planinstitut enligt PBL över en hel kommun som i stort anger hur mark- och vattenområden långsiktigt är avsedda att användas samt hur bebyggelseutvecklingen bör ske.